Inom folktron förekom rönnen i flera olika sammanhang. Bland annat kopplades vinterns antågande och mängden snö till förekomsten av rönnbär. Under senhösten i Tjöck har någon sagt he vo:l int nain vintär förän sibelsvansan had jiti op röinbä:ren, och i Esse har det konstaterats att åm i e mytsi röunbäre på hö:sti ska i kåm li:ti snö: fyri ju:l. Ett annat exempel är talesättet rönnen bär inte bördan två gånger, av en talare i Replot uttalat röunan bjär int meir än ein bölo. Också enligt det varslade många bär om en snöfattig vinter.
Det var inte bara vädret som kunde förutspås med rönnbär. Enligt en Borgåbo innebar mycket rönnbär flera bröllop: tå e bli:r miki räumbä:r giftär se miki fålk.
Rönnen användes också som skydd mot övernaturliga krafter. Ett exempel på detta är rönnklinkan, även kallad rönnpåle och rönnkolv, som förekom i Nagu, Kumlinge och Brändö. Den var en dörregel av rönn som skulle skydda hemmet från onda makter.
Lika många uttal som bär
I Ordbok över Finlands svenska folkmål anges flera olika uttal för både rönn och rönnbär. I stora delar av Österbotten uttalas ordet röun. I södra Finland och i Närpes används bland annat uttalet rönn. I Åboland och delar av Nyland säger man rögn. I Vörå, Björköby, Närpes, Korpo och Borgå förekommer uttalet reun.