De finländska högskolornas verksamhetsmiljö har förändrats mycket under de senaste tio åren. Undervisnings- och kulturministeriet började i slutet av 2024 arbeta på en vision som har som mål att svara på de samhälleliga förändringarna och skapa långsiktiga riktlinjer för hur högskoleutbildningen och forskningen ska utvecklas. Visionen sträcker sig till 2040 och i den ingår också rekommendationer om åtgärder som ska verkställas före 2035.
Utkastet skickades på remissrunda i april 2026. Lotta Jalava, ledande specialsakkunnig vid Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) deltog i arbetet med Utbildningsstyrelsens utlåtande. Språkinstitutets kommentar handlar om den språkliga aspekten i visionen – eller snarare avsaknaden av den.
– Visionen förbiser helt och hållet nationalspråkens ställning i högskoleutbildningen, konstaterar Jalava.
Utbildningsstyrelsens utlåtande kan läsas på webbplatsen Utlåtande.fi.
Balanserad flerspråkighet
Högskolevisionen måste ha en balanserad flerspråkighet som ett av sina mål. I den ska en helhet bestående av nationalspråken, främmande språk och språklig medvetenhet ingå. Ett av målen i nationalspråksstrategin är att trygga nationalspråkens ställning som vetenskapens och högskolornas språk. Detta måste synas tydligt också i visionen för högskoleutbildningen.
Högskolorna utexaminerar experter främst för det finländska samhällets behov både i Finland och i internationella uppgifter där experterna ska verka för Finlands bästa. Förutsättningen för att utbildningsnivån ska höjas och växelverkan mellan olika grupper i samhället ska utvecklas är att informationen kan kommuniceras fullvärdigt på finska och svenska.
– Hela samhället fungerar med utgångspunkt i språket, betonar Språkinstitutets direktör Leena Nissilä. Det är otroligt viktigt att nationalspråken finns med i visionen.
Språkreserven handlar om människor
I utredningar som gjorts i enlighet med nationalspråksstrategin – särskilt i utredningen Suomi osallisuuden kielenä [finska som delaktighetens språk] från 2024 – konstateras att högskolorna behöver en strategi för flerspråkighet och rekommendationen lyder att tryggandet av nationalspråkens ställning ska inkluderas i grunderna för finansieringen.