Ny webbsida ska stärka sverigefinska ungdomars språkrättigheter

Språkcentrum finska har lanserat ett nytt digitalt informationsmaterial – Minun suomeni – min finska. Verksamheten är en del av Institutet för språk och folkminnen i Sverige och arbetar med att främja finska som nationellt minoritetsspråk.

Webbsidan riktar sig till sverigefinska ungdomar och handlar om det finska språket, språkliga rättigheter och hur man kan lära sig finska – även om man inte talar det hemma.

– Vi ville ta fram något som utgår från ungdomarnas perspektiv. Innehållet ska vara lättillgängligt, tydligt formulerat, men ändå ta upp stora och viktiga frågor, säger Tuuli Wachowiak, språkfrämjare med inriktning på barn vid Institutet för språk och folkminnen (Isof).

Syftet är att stärka ungas kunskap om sina rättigheter och inspirera till att använda – eller återta – det finska språket.

Webbsidan samlar grundläggande information om varför finskan är ett nationellt minoritetsspråk, Sveriges historiska relation till Finland och vad språklagen och minoritetslagen innebär. Där finns också nyttiga länkar för att lära sig mer, hur man komma i kontakt med sverigefinska ungdomsförbundet – samt vilka fördelar det kan ge att kunna finska i Sverige.

Tredje största språket i Sverige

Finska är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Det innebär att ungdomar som tillhör språkgruppen – oavsett om de talar finska hemma eller inte – har rätt att läsa det som modersmål i skolan.

Till skillnad från främmande språk som tyska, franska och spanska krävs inte fem elever för att starta undervisning. Det räcker med en elev, så länge det finns en lämplig lärare.

– Fortfarande händer det att rektorer tror att det krävs fem elever. Då vill vi att ungdomar kan peka på det här materialet och säga att det inte stämmer, säger Wachowiak.

Kunskapen om de nationella minoriteterna är fortfarande bristfällig i den svenska skolan. En reform av läroplanen 2023, där undervisningen om nationella minoriteter flyttades från historieämnet till det samhällsorienterade området, har väckt skarp kritik

Sverigefinska ungdomsförbundet startade kampanjen "Vi tillhör visst Sveriges historia!", i protest mot att minoriteternas historia riskerar att marginaliseras. En del av kritiken som fördes fram handlade om en oro för att undervisningen om nationella minoriteter prioriteras bort – något som i sin tur kan göda antiziganism, antisemitism, rasism och diskriminering mot minoritetsgrupper.

– Vi håller helt med – nationella minoriteter är en del av Sveriges historia. Om elever bara lär sig om dem i samhällskunskap riskerar kopplingen till vår historiska utveckling att gå förlorad, och att Finland och Sverige var ett och samma land i många hundra år säger Wachowiak.

Många nyfikna på sina rötter

Materialet bygger på den behovsinventering som Språkcentrum finska genomförde under 2022–2023. I arbetet träffade man kommuner, sverigefinska organisationer, elever, lärare, föräldrar och föreningar. Det blev tydligt att det finns ett stort behov av att nå ungdomar, stärka deras kunskap om sina språkliga rättigheter och inspirera dem till att använda finska.

Enligt Wachowiak märks också en växande nyfikenhet på de sverigefinska rötterna – även om bara omkring hälften av de berättigade ungdomarna faktiskt läser finska i skolan, och långt ifrån alla använder språket aktivt.

– Det är väldigt populärt att gilla finska nu, särskilt efter KAJ:s insats i Eurovision ¹. Det är en stor skillnad jämfört med för 30 år sedan.

En viktig förändring kom under 2024: numera kan elever även på gymnasiet börja läsa finska som nybörjare. Tidigare krävdes ett modersmålsbetyg från högstadiet för att få läsa vidare.

– Det är väldigt få som läser finska på gymnasiet, så vi hoppas att det här ska leda till en förändring. Många har kanske börjat i lågstadiet men sedan hoppat av – nu vill vi gärna uppmuntra fler att fortsätta eller börja igen, säger Wachowiak.

---

---

1. KAJ är visserligen en finlandssvensk humorgrupp, men i Sverige förknippas de ofta med finsk kultur. ↩

Läs mer