Den 4 december 2025 överlämnades den samiska sannings- och försoningskommissionens slutrapport till statsrådet, sametinget och skoltsamernas byaråd. Kommissionen verkade 2021–2025 och hade som uppgift att samla ihop och synliggöra hur samerna har påverkats både individuellt och som grupp av den finska statens och den offentliga maktens åtgärder. I rapporten finns också förslag på hur en försoning mellan samerna och staten kunde främjas, genom att garantera samernas rätt att upprätthålla och utveckla sin kultur och sitt språk.
Rapporten ger bland annat en värdefull bild av samiskans nutid och framtid. Över 20 av förslagen i rapporten handlar om språket. I berättelserna om internatskolor syns till exempel trycket på att byta språk och kapa banden till modersmålet.
Statens skyldighet att trygga lösningar
Ur en etisk, rättslig och samhällelig synvinkel är de åtgärder som kommissionen lyfter fram helt nödvändiga. De behövs för att samiskan ska fortleva och utvecklas. Samerna har enligt grundlagen rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Senast i och med sannings- och försoningsprocessen är det dags att inse att det är statens skyldighet att trygga lösningar för de samiska språkens framtid.
Under de senaste årtiondena har flera förslag på åtgärder för samiskans fortlevnad sett dagens ljus och flera av dem har gett resultat och en god grund att bygga vidare på. Därför verkar sannings- och försoningskommissionens förslag realistiska, även om de är ambitiösa.
Språkliga rättigheter utanför hembygdsområdet
Rätten till de samiska språken utanför samernas traditionella hembygdsområde är en avgörande fråga för samiskans framtid. De flesta samer bor numera utanför hembygdsområdet, men rätten till undervisning på samiska gäller fortfarande främst inom hembygdsområdet. Kommissionen rekommenderar att den samiska språklagen uppdateras så att den bättre motsvarar dagens situation och behov.
Enligt rapporten borde alla samiska barn och unga från förskolan till andra stadiet ha rätt till modersmåls- och andraspråksundervisning i samiska oavsett var de bor. För språkets fortlevnad är det avgörande att denna rätt tryggas även utanför det samiska hembygdsområdet, eftersom 70 procent av de samiska barnen och ungdomarna bor på andra orter i Finland.
I dagens läge erbjuds undervisning via länk två timmar i veckan till de elever som bor utanför hembygdsområdet. Kommissionen föreslår att undervisningen via nätet görs stadigvarande och att en ”e-skola” för undervisningen grundas.
Samiska utanför skolundervisningen
Språkboundervisning, det vill säga småbarnspedagogik helt på samiska, har visat sig vara det effektivaste sättet att föra språket vidare till nästa generation. Ett internationellt känt exempel på detta är språkboverksamheten på enaresamiska. Kommissionen föreslår att språkboverksamheten officiellt blir en del av småbarnspedagogiken och att möjligheten att lära sig samiska inom småbarnspedagogiken förbättras i hela landet.
Revitaliseringsexperter och experter på utrotningshotade språk är eniga: För att ett språk ska fortleva behövs möjligheter att använda språket, miljöer där nya talare utsätts för språket och en omfattande språkmiljö. Många av förslagen i rapporten strävar efter att även skolelever ska få bättre möjligheter att använda och utveckla sin samiska. En möjlighet är att undervisningen i samiska inte bara sker på språklektioner utan också till exempel på lektioner i bildkonst och geografi.
Mekanismerna för att stärka och upprätthålla samiskan har ofta utvecklats tack vare språkgemenskapens ansträngningar och på projektbasis. Men kommissionen betonar behovet av etablerade och stabila strukturer för att samiskan ska fortleva. Det gäller till exempel finansieringen för samisk språkvård, Yles programutbud på samiska, samiska läromedel samt undervisning i samiska både på plats och via länk.
Information om de samiska språken och samisk kultur
Kommissionen betonar behovet av information och ökad kunskap om samer och samiska i hela samhället. Bland annat föreslås att undervisning om samerna som urfolk och om de samiska språken skrivs in i läroplanerna och förbättras även i utbildningen av lärare och personal inom social- och hälsovården.
Det behövs också mer forskning om hur många som talar samiska, på vilka områden och i vilka sammanhang.
Översättning och bearbetning: Bianca Ortiz Holmberg
