Arbetshälsa och livsbalans
Reuters ruta 16/1 2002
Det är många som mår dåligt och är stressade på dagens arbetsplatser, även om de inte är direkt utbrända. Folk orkar inte med jobbet och har svårt att hantera hela sin livssituation. Det är därför inte särskilt förvånansvärt att diskussionerna går heta om olika åtgärder för att förbättra hälsan och välbefinnandet för människor i arbetslivet. Och de diskussionerna har naturligtvis också en språklig sida.
På finska har standarduttrycket för en verksamhet som syftar till att främja eller åtminstone upprätthålla de anställdas arbetsförmåga blivit työkykyä ylläpitävä toiminta, och eftersom dagens finska älskar sammandragna förkortningar kallas detta allmänt tyky-toiminta. Hur detta ska återges på svenska har diskuterats i åtskilliga sammanhang utan att någon samstämmig rekommendation har nåtts.
Småningom tror jag att de flesta börjar inse att vi inte vinner något på att försöka hitta på en motsvarande förkortning på svenska. Det finns alldeles tillräckligt med mer eller mindre obegripliga förkortningar ändå, och så dyrt är inte pappret att vi inte kan skriva ut ett förståeligt uttryck. Vilket detta uttryck ska vara kan naturligtvis diskuteras (och har minsann diskuterats), men mycket talar för att vi kunde stanna för hälsofrämjande på arbetsplatser, ett uttryck som används bl.a. i en EU-deklaration och av det svenska Arbetslivsinstitutet. Naturligtvis är det inte något fel att alternativt tala om t.ex. främjande av medarbetarnas arbetsförmåga eller något annat motsvarande.
Ett centralt begrepp inom verksamheten är vad som på finska kallas työhyvinvointi och som enligt expertisen är något annat än työterveys. Det kan förstås återges med t.ex. välbefinnande i arbetslivet (eller på arbetsplatsen), men faktum är att det korta arbetshälsa såsom det definieras av Arbetslivsinstitutet har just den innebörden: "Inom [forskningsprogrammet Arbetshälsa] behandlas sjuklighet, upplevda besvär och sänkt livskvalité på grund av arbetsförhållanden. Begreppet arbetshälsa ges därför en vidare betydelse än tidigare och behandlar hela människans arbetssituation och livsförhållanden i stort.".
En viktig poäng här är att arbetshälsa inte trots den formella överensstämmelsen behöver vara detsamma som työterveys. Vi behöver bara se på Työterveyslaitos, som på svenska heter Institutet för arbetshygien, medan työterveys i sammansättningen työterveyshuolto officiellt motsvaras av företagshälsovård (työterveyslääkäri = företagsläkare osv.). Visserligen stöter man numera på ordet arbetshälsovård också i Sverige, men så är den också i allt högre grad inriktad på att främja arbetshälsa i den nya betydelsen.
Ytterligare ett nyckelord i sammanhanget är det finska elämänhallinta. Den vanligaste svenska motsvarigheten tycks vara livskompetens, och det anordnas massor av dyra kurser i livskompetens i Sverige. Men det ordet väcker starka protester hos många språkbrukare (borde den som inte har den rätta kompetensen lägga sig ned och dö?). Alternativen är bl.a. livsbalans (också ett favorittema för konsulter med skyhöga arvoden) och livshantering.
Bland andra aktuella hithörande uttryck vill jag bara nämna ohälsa, stresshantering, friskvård (som kommer mycket nära hälsofrämjande åtgärder), hållbar arbetsförmåga och kompetensutveckling.
Mikael Reuter