Ett ögonblick i vrån

Reuters ruta 6/3 2002

En läsare undrar hur det riktigt är med orden hörn, vrå och knut. I Sverige får man stå i skamvrån, men hos oss fick man åtminstone förr stå i knuten och skämmas. Träffas man i ett hörn så är det ute, men ett hörnskåp står ju inne, och husknuten är ute. Finns det några regler?

Den osäkerhet som råder om de här orden i finlandssvenskan bottnar i en gammal finlandism som redan Hugo Bergroth tar upp i sin bok Finlandssvenska, nämligen att vi använder knut både i betydelsen ’yttre hörn av ett hus’ och i betydelsen ’inre hörn i ett rum, vrå’.

I svenskt riksspråk används knut bara om yttre hörn av hus, och företrädesvis då om timmerhus. Tanken går spontant till små röda hus med vita knutar eller till timrade knutar i stockhus. Man kan också försvinna runt knuten, något som finns i närheten ligger strax bakom knuten och i överförd betydelse kan ”kila runt knuten” betyda dö. För att uttrycka närhet används knut ofta med tanke på hela huset: man kan ha grannarna inpå knutarna. Och så kan det ju brinna i knutarna – vanligen bildligt, vilket jag skrev om i den förra rutan.

Som exempel på den finlandssvenska användningen av knut nämner Bergroth ”I en knut av rummet hängde en Kristusbild” (rikssv. i ett hörn av rummet), ”Han gömde sig i en knut av rummet” (i en vrå) och ”stå i knuten” (stå i skamvrån). Min uppfattning är att det framför allt är i betydelsen ’vrå’ som knut ännu används i finlandssvenskan – alltså om ett hörn som ofta är lite trångt och undanskymt. I dag står väl barnen inte så ofta i knuten och skäms, men man kan ha en massa gammalt skräp i knutarna och man kan sitta i en knut och ha det mysigt. Men det ska man alltså inte göra om man vill använda allmänt gångbar svenska och undvika missförstånd.

En vrå behöver för övrigt inte alltid vara ett hörn, utan det kan också vara fråga om något annat mindre utrymme – t.ex. en kokvrå eller matvrå.

Det neutrala ordet är, som det väl redan har framgått, hörn. Det definieras i Svensk ordbok så här: ”(område i anslutning till) skärningslinje mellan två väggar (eller liknande avgränsningar) som bildar vinkel med varandra” med tillägget ”såväl om område utanför som innanför sådan skärningslinje”. Så det är inget problem med att vi har ett hörnskåp i vardagsrummet samtidigt som vi träffas i hörnet av två gator.

En blick och ett ögonblick

Samma läsare undrar hur det kan komma sig att det heter en blick men ett ögonblick. Det enkla svaret kunde vara att det handlar om två olika ord blick: en blick är en inriktning av seendet, medan ett ögonblick egentligen är en blinkning med ögonen. Men så enkelt är det inte. Etymologiskt sett är det i princip fråga om samma ord, med grundbetydelsen ’hastigt frambrytande och åter försvinnande sken eller glans; blänk, blink’ (SAOB). Orden har direkta motsvarigheter bl.a. i tyskan och danskan, och i äldre svenska har det enkla blick (en blick) även kunnat användas i betydelsen ’ögonblick’. I tyskan är både Blick och Augenblick maskulinum, medan både blik och öjeblik i danskan är neutrum. Av någon anledning motsvarar genusbruket i svenskan tyskan i fråga om det enkla blick och danskan i fråga om ögonblick.

Mikael Reuter