Ekonomistuderande eller ekonomie studerande?
Reuters ruta 9/2 2005
Att man kan avlägga ekonomie magisterexamen och fortsätta till ekonomie doktor vet vi alla, men vad är man innan man tar sin examen: ekonomistuderande eller ekonomie studerande? Det kan man ha olika åsikt om, att döma av en fråga som jag fått.
Det är en så kallad bra fråga, och den gäller förstås inte bara dem som studerar till ekonomie magister utan också dem som studerar till teologie magister, juris kandidat, medicine doktor osv. Om det fanns ett entydigt svar skulle jag med glädje ge det med en gång, men som språkbruket ser ut i verkligheten behövs det en del nyansering.
Frågeställaren har rätt i att ekonomie används huvudsakligen om grader och examina, alltså ekonomie magister, ekonomie doktorsexamen. Ekonomie studerande används rätt allmänt i Finland (rentav oftare än ekonomistuderande), men tycks vara sällsynt i Sverige (även om det inte är helt okänt där heller). Tendensen är densamma i fråga om teologie studerande och teologistuderande respektive juris studerande och juridikstuderande, men det är uppenbart att både teologie studerande och juris studerande är förhållandevis vanligare än ekonomie studerande. Och medicine studerande är rentav aningen mer frekvent än medicinstuderande, av exemplen på webben att döma.
Hur man ska förklara det här är inte alldeles lätt. Med all sannolikhet uppfattas de ”latinska” formerna som lite ålderdomliga i Sverige, medan de fortfarande har kvar en rätt stark ställning i Finland. Men det förklarar ju inte skillnaden mellan de olika studieområdena.
En distinktion som för mig känns relevant, även om den inte på långt när konsekvent följs i det verkliga språkbruket, är att typen ekonomie studerande, juris studerande snarast fungerar som titel (precis som ekonomie magister och juris kandidat; alternativen ”ekonomimagister” och ”juridikkandidat” existerar ju inte), medan ekonomistuderande och juridikstuderande snarare är beskrivande. Studentkårens ordförande är ekonomie studerande (ekon.stud.) Anna Andersson, men vi hade nyligen besök av en grupp ekonomistuderande.
Med filosofie studerande förhåller det sig naturligtvis annorlunda. Bara en liten bråkdel av dem är filosofistuderande; de flesta är språkstuderande, historiestuderande, biologistuderande osv. Här är uppdelningen i titel och beskrivande benämning ännu mer uppenbar.
Någon absolut sanning och regel finns alltså inte, men det finns klara tendenser i vissa fall och mindre klara i andra fall. Precis som så ofta annars när det gäller språket.
Mikael Reuter