Kärnområden

Reuters ruta 1/6 2005

I finlandssvenska texter läser man ofta om olika ”tyngdpunktsområden” som företag, högskolor och andra organisationer har i sin verksamhet. I texter från Sverige förekommer det däremot nästan aldrig tyngdpunktsområden. Vad beror det på, och vad använder man för ord för att uttrycka samma sak i Sverige?

Det är alldeles uppenbart att de finlandssvenska tyngdpunktsområdena har en förebild i finskans painopistealue. Visserligen är ordet tyngdpunktsområde i och för sig helt rimligt och korrekt bildat, utifrån tanken att dessa områden utgör tyngdpunkten i verksamheten. Men faktum är som sagt att det i praktiken inte används i Sverige, även om man kan hitta några udda exempel (som ofta visar sig ha anknytning till Finland).

Det finns förstås flera olika sätt att uttrycka motsvarande tankegång på svenska. Vi ska som vanligt inte göra misstaget att tro att ett ord på finska alltid måste ha en och endast en motsvarighet på svenska. Beroende på vad som riktigt avses kan vi använda ord som insatsområde, prioriterat område, prioritering etc., eller tala om att företaget eller organisationen har valt att fokusera eller satsa på vissa områden eller sektorer.

Ett ord som används flitigt av både företag, högskolor, forskningsinstitutioner, kommuner etc. är kärnområde. I många avseenden verkar det vara det, vid sidan av prioriterat område, som närmast motsvarar det finska painopistealue. Att det i viss mån har karaktären av ett modeuttryck framgår till exempel av att den svenska Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har ett projekt med rubriken ”Att implementera kärnområden i en genomtänkt strategi”.

En parallell till kärnområdena är ju att företagen i allt högre grad väljer att ”fokusera på kärnverksamheten”. I praktiken innebär det att de gör sig av med det som uppfattas som mer perifera verksamheter och lägger ut verksamheter som kan köpas in i form av externa tjänster, till exempel översättning – det som på engelska kallas outsourcing.

Mikael Reuter