Trettondag

Reuters ruta 6/1 2005

I den finlandssvenska almanackan står det för den sjätte januari trettondagen, och i den svenska almanackan trettondedag jul. Betyder det här att formen trettondagen är en finlandism? 

Nej, det gör det definitivt inte. Visserligen handlar det förstås om den trettonde dagen efter jul (där juldagen är den första), men den förkortade formen trettondagen är utan konkurrens den vanligaste (och i allmänspråket praktiskt taget den enda förekommande) i Sverige lika väl som i Finland. Det här återspeglas också i ordböckerna: både Svenska Akademiens ordlista, Svensk ordbok och Nationalencyklopedins ordbok har trettondagen respektive trettondag som huvuduppslagsord, med trettondedag(en) som biform (i SAOL och NEO markerad som äv., vilket enligt inledningen till SAOL anger ”ett alternativ som också är möjligt men som rekommenderas i andra hand”).

Av någon anledning har ändå den i vanligt språkbruk föråldrade formen trettondedag jul fått kvarstå som officiell benämning på den 6 januari i den svenska almanackan och uppenbarligen i svenska kyrkans officiella språkbruk. Ett intressant faktum är också att Nationalencyklopedin (alltså själva uppslagsverket) har trettondedag jul som uppslagsord men anger trettondagen som synonym och sedan i själva artikeln talar om trettondagen. Det verkar inte särskilt logiskt att ordets stam ska vara en annan i obestämd än i bestämd form.

Det finns alltså ingen anledning för oss i Finland att gå in för att tala om trettondedag jul. Trettondagen eller trettondag jul är fullgoda svenska benämningar.

En parallell till formen trettondagen är tjugondag Knut som inträffar en vecka senare och som i NE har just den formen som uppslagsord. Andra paralleller är ordningstal som niondel, tiondel, trettondel och tjugondel (som inte minst i sverigesvenskan är normalformerna).

”Tjugondag Knut kör julen ut” heter det enligt ett gammalt svenskt talesätt. Att Knutdagen är den trettonde januari och räknas som julens sista dag är speciellt för Sverige, Finland och delvis Norge. Den seden härrör från slutet av 1600-talet; tidigare var helgonet Knut Lavards dag i almanackan den sjunde januari (liksom alltjämt i Danmark), dvs. dagen efter trettondagen. Att trettondagen på finska heter loppiainen visar också att den dagen traditionellt har avslutat julhelgen.

Mikael Reuter