Jämlikhet och jämställdhet

Reuters ruta 31/1 2007

Det tycks inte alltid vara så lätt att komma ihåg skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet. Ett bra exempel var ett nummer av Hufvudstadsbladet för cirka en vecka sedan, där det i två artiklar talades om kraven på ”jämlikhet” och könskvotering vid val av stadsstyrelser medan det i en insändare klagades över bristande ”jämställdhet” om äldre personer blir tvungna att ha särskilda skyltar på bilen.

Rent språkligt sett är det ursprungligen inte någon större skillnad mellan jämlik, jämställd och likställd, även om jämlik kanske mer handlar om värdering (jämför franska revolutionens slagord frihet, jämlikhet och broderskap) och likställd särskilt betonar den formella ställningen (likställdhet inför lagen). Men i svenskt språkbruk av i dag används alltså jämställd och jämställdhet normalt när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män, medan jämlikhet används mera allmänt.

I Finland fick vi 1986 en lag om jämställdhet mellan kvinnor och män, ofta kallad jämställdhetslagen. Lagens ändamål är enligt första paragrafen att ”hindra diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnans ställning i synnerhet i arbetslivet”. Vi har också, liksom Sverige, en jämställdhetsombudsman, JämO.

För några år sedan beredde riksdagen en lag som då ännu kallades jämlikhetslagen (formellt lag om tryggande av jämlikhet). Den har sedan av någon anledning döpts om innan den slutligt godkändes, och heter nu lag om likabehandling. Men paragrafen om förbud mot diskriminering ger en ganska god bild av vad som avses med jämlikhet:
”Ingen får diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av kön finns i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986).”

Det är inte bara av laglydighet som vi har orsak att särskilja mellan jämställdhet och jämlikhet. Att de här orden har olika betydelse är en språklig resurs som främjar klarheten.

Mikael Reuter