Dagen uppmärksammar teckenspråkigas språkliga rättigheter, identitet, kultur och gemenskap. Det finska och det finlandssvenska teckenspråket är en viktig del av Finlands nationella språkreserv, och de berikar vårt gemensamma språkliga kulturarv.

Våra teckenspråks fader fyller 200 år

År 2026 är temat för internationella dagen för teckenspråken i världen dövas mänskliga rättigheter. Temat är särskilt aktuellt i Finland, eftersom det år 2026 har gått 200 år sedan Carl Oscar Malm, det finländska teckenspråkets främsta pionjär, föddes. Malms arbete lade en stabil grund för främjandet av teckenspråkigas språkliga rättigheter i Finland, ett arbete som fortfarande pågår.

Carl Oscar Malm är framför allt känd för att han grundade Finlands första dövskola i Borgå år 1846. Hans arbete lade grunden för undervisningen i teckenspråk och uppbyggnaden av teckenspråkiga språkmiljöer. Malms elever, och deras elever, blev senare viktiga aktörer inom teckenspråkig undervisning och föreningsverksamhet runt om Finland. Lika självklart som Mikael Agricola brukar kallas det finska skriftspråkets fader är Carl Oscar Malm de finländska teckenspråkens fader.

Videoserien från Teckenspråkiga biblioteket, och särskilt del 3 "Varför två teckenspråk?", ger en introduktion till de finländska teckenspråkens bakgrund och till C. O. Malms livsgärning. Videorna är på finlandssvenskt teckenspråk och har svenska undertexter.

Samling vid Carl Oscar Malms staty i Borgå. Foto: Arbetarmuseet Werstas. CC BY-NC-ND 4.0

En del av de nordiska teckenspråken

Finlands teckenspråk är också en del av de nordiska teckenspråkens mångfald och har sina historiska rötter i Sverige. Carl Oscar Malm undervisade i det teckenspråk som han hade själv lärt sig vid dövskolan i Stockholm. Ur detta språk utvecklades senare både det finska och det finlandssvenska teckenspråket.

Historiskt har finskt teckenspråk och finlandssvenskt teckenspråk sitt ursprung i svenskt teckenspråk, men de har med tiden utvecklats till två egna, självständiga språk. I Finland finns det i dag omkring 5 500 teckenspråkiga personer. Av dem är cirka 3 000 döva. Det finlandssvenska teckenspråket har endast omkring 300 användare.

Tegntube är en webbplats som har skapats genom ett nordiskt samarbetsprojekt. Där presenteras de nordiska teckenspråken och de finländska teckenspråken som en del av denna mångfald.

Fokus på undervisningen i teckenspråk

Tillgången till och kontinuiteten i undervisningen i teckenspråk har under de senaste åren blivit en av de viktigaste språkpolitiska frågorna. Särskilt teckenspråkiga barn och unga lyfts fram både i statsrådets språkpolitiska program och i revitaliseringsprogrammet för finlandssvenskt teckenspråk.

I programmen betonas att teckenspråkiga barn ska ha en realistisk möjlighet att använda och lära sig sitt eget språk redan inom småbarnspedagogiken och att få undervisning på sitt eget språk. I praktiken varierar möjligheterna till teckenspråkig undervisning mellan olika delar av Finland, och utbildningsvägen på teckenspråk innehåller ofta avbrott.

Det behövs också fler teckenspråkiga miljöer och fler möjligheter att använda språket. För att språken ska bevaras och föras vidare mellan generationerna krävs, utöver undervisning, möjligheter att leva och verka i en teckenspråkig gemenskap.

Tecknen för kaffe och choklad år 1911 och 2025. Foto: Lotta Jalava, Språkinstitutet.

Mot en ljusare framtid

Efter den utveckling som inleddes genom Carl Oscar Malm försvagades teckenspråkens ställning under lång tid. Under 1900-talet betonades tal och läppavläsning i undervisningen, vilket kraftigt begränsade användningen av teckenspråk. I dag erkänns teckenspråken som fullvärdiga språk, men historiska orättvisor påverkar fortfarande den teckenspråkiga gemenskapens ställning och språkens överföring till nya generationer.

De historiska orättvisorna behandlas under åren 2025–2027 inom den sannings- och försoningsprocess som förs mellan den finländska staten och de döva och de teckenspråkiga. Samtidigt riktas blicken mot framtiden: hur förverkligas teckenspråkiga barns och ungas rätt till sitt eget språk och hur kan livskraften i det finska och det finlandssvenska teckenspråket stärkas?

På teckenspråkens dag finns det anledning att både fira Finlands teckenspråk som en del av världens språkliga mångfald och uppmärksamma hur viktig undervisningen i teckenspråk är för de teckenspråkigas språkliga rättigheter.


Dela