I år har en karelsk språknämnd för första gången utsetts. Nämnden är liksom de övriga språknämnderna knuten till Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet). Språknämndernas uppgift är att ge rekommendationer av principiell eller allmän karaktär om språk och språkbruk.
Språkinstitutets direktör Leena Nissilä säger att språknämnden är ett viktigt steg i arbetet för att stärka karelskans ställning.
– Nu finns det bättre möjligheter än tidigare för karelskan att få stöd av de andra språknämnderna i frågor som rör språkets kvalitet och ställning, säger Nissilä.
Ordförande för språknämnden är Riho Grünthal, professor vid Helsingfors universitet. Vice ordförande är universitetslektor Ilja Moshnikov, Östra Finlands universitet, och övriga medlemmar är Olga Karlova, Eeva-Kaisa Linna, Elena Rapa, Markku Suksi, Martti Talja och Outi Tánczos. Medlemmarna representerar expertis inom karelskans ordförråd, namnförråd, språkutveckling och revitalisering, användning och undervisning i olika sammanhang, andra östersjöfinska språk, språkliga rättigheter samt aktörer och nätverk för karelskan i Finland.
Samarbete med Östra Finlands universitet
Det praktiska arbetet i varje språknämnd organiseras i samarbete med det aktuella språkets expertorgan. För karelskans del är det Östra Finlands universitet som ansvarar för utvecklingen och det praktiska språkliga arbetet. Universitetet har ett särskilt ansvar för forskning i, undervisning i och revitalisering av karelskan.
Språknämndens sekreterare Niko Tynnyrinen från Östra Finlands universitet koordinerar språknämndens praktiska arbete. Tynnyrinen har varit koordinator för ett revitaliseringsprojekt för karelska och är en av författarna till revitaliseringsprogrammet som publicerades 2025. Tynnyrinen tror att förväntningarna på språknämnden är höga.
– Nämnden börjar sitt arbete i en tid då det händer mycket inom den karelska språkgemenskapen: revitaliseringsprogrammet har nyligen publicerats, kunskapen om karelska ökar genom musik, litteratur och konst och särskilt talarna inom gruppen vuxenstuderande ökar.
Enligt Tynnyrinen är utnämningen av språknämnden ett viktigt steg.
– Arbetet med karelskan har länge upprätthållits av aktivister, tidsbundna arbetsgrupper eller projekt. Därför skapar utnämningen av en språknämnd framtidstro, säger Tynnyrinen.
Tynnyrinen påpekar att bestående strukturer gör det möjligt att bedriva ett långsiktigt språkarbete. De uppmuntrar också till att arbeta mot långsiktiga mål som skolundervisning i karelska och en karelsk språklag. En egen språknämnd ger karelskan ett större värde och visar att det handlar om ett språk som Finland har förbundit sig att utveckla.
En del av en långsiktig språkpolitik
2025 publicerades ett språkpolitiskt program för karelska och en expertarbetsgrupp arbetade med frågor om språket 2022–2025. Den karelska språknämnden är nästa språkpolitiska steg för karelskan.
Det är först under de senaste åren som karelskan har blivit mer erkänd som ett av de autoktona språken i Finland, framför allt tack vare den karelska språkgemenskapens och forskarnas långsiktiga arbete för att öka användningen av och synligheten för språket.
Text: Lotta Jalava
Översättning och bearbetning: Bianca Ortiz Holmberg
