Jultomten i Norden
Jultomten finns i hela Norden. Men hans namn varierar i de nordiska språken.
Att julens rödbetssallad kallas rosoll av finlandssvenskar kommer från ett ryskt dialektord som lånats in i finskan.
Nya matord på främmande språk översköljer oss i en aldrig sinande ström och det är inte så lätt att orientera sig bland gojibär, labnehbollar och yuzu. För att inte tala om att försöka uttala och böja dem enligt svenskt mönster.
Såväl i Nyland, Åboland och i Ålands skärgård hittar man namn på holmar, grund och skär med Jul- som förled.
Ursprunget till vårt luciafirande är legenden om helgonet som led martyrdöden. Men ska vi tala om henne med stort eller litet l?
Hos oss i Norden är midsommar den största och viktigaste sommarhelgen. Johannes Döparens dag, som förr alltid inföll den 24 juni, firar vi när sommaren står i sin skiraste grönska.
Efter en lång och mörk vinter vill vi nordbor njuta av den härliga sommaren i fulla drag. Men när vi försöker vistas ute under de ljusa sommarkvällarna infinner sig tyvärr ofta myggen i stora tal och förstör nöjet för oss.
När kommunala sektorer får nya namn vid organisationsförändringar har det blivit allt vanligare att plocka in ordet livskraft i olika namn på sektorer för att framhäva hur livskraftig en kommun är.
Hur väljer man mellan två nästan likadana adverb när det handlar om att röra sig från en högre nivå till en lägre, eller tvärtom?
Bredd eller brädd, streck eller sträck? Det är inte alltid lätt att hålla reda på när orden i de två ordparen ska stavas med e och när de ska stavas med ä.