Gå till innehåll

Bloggar

Jultomten i Norden

Jultomten finns i hela Norden. Men hans namn varierar i de nordiska språken.

Rosoll – en finlandism med ryska rötter

Att julens rödbetssallad kallas rosoll av finlandssvenskar kommer från ett ryskt dialektord som lånats in i finskan.

Rawfoodtårtor och havregrynsgröt

Nya matord på främmande språk översköljer oss i en aldrig sinande ström och det är inte så lätt att orientera sig bland gojibär, labnehbollar och yuzu. För att inte tala om att försöka uttala och böja dem enligt svenskt mönster.

Bloggar Maria Vidberg
Bloggar Maria Vidberg

Hej från Julafton och andra skär

Såväl i Nyland, Åboland och i Ålands skärgård hittar man namn på holmar, grund och skär med Jul- som förled.

Joulupukki vilkuttaa. Kuva: Kuva-Plugi.

Lucia – ljusets drottning

Ursprunget till vårt luciafirande är legenden om helgonet som led martyrdöden. Men ska vi tala om henne med stort eller litet l?

Lucia-neito vuonna 1957. Kuva: Volker von Bonin. Lähde: Finna.

Johanne och midsommar

Hos oss i Norden är midsommar den största och viktigaste sommarhelgen. Johannes Döparens dag, som förr alltid inföll den 24 juni, firar vi när sommaren står i sin skiraste grönska.

Myggor och krankar

Efter en lång och mörk vinter vill vi nordbor njuta av den härliga sommaren i fulla drag. Men när vi försöker vistas ute under de ljusa sommarkvällarna infinner sig tyvärr ofta myggen i stora tal och förstör nöjet för oss.

Livskraft och välfärd i kommunal namngivning

När kommunala sektorer får nya namn vid organisationsförändringar har det blivit allt vanligare att plocka in ordet livskraft i olika namn på sektorer för att framhäva hur livskraftig en kommun är.

Ner eller ned, upp eller opp?

Hur väljer man mellan två nästan likadana adverb när det handlar om att röra sig från en högre nivå till en lägre, eller tvärtom?

Hisspil nedåt

Bredden på strecket

Bredd eller brädd, streck eller sträck? Det är inte alltid lätt att hålla reda på när orden i de två ordparen ska stavas med e och när de ska stavas med ä.