Jultomten i Norden
Jultomten finns i hela Norden. Men hans namn varierar i de nordiska språken.
Bloggar
Rosoll – en finlandism med ryska rötter
Att julens rödbetssallad kallas rosoll av finlandssvenskar kommer från ett ryskt dialektord som lånats in i finskan.
Rawfoodtårtor och havregrynsgröt
Nya matord på främmande språk översköljer oss i en aldrig sinande ström och det är inte så lätt att orientera sig bland gojibär, labnehbollar och yuzu. För att inte tala om att försöka uttala och böja dem enligt svenskt mönster.
Hej från Julafton och andra skär
Såväl i Nyland, Åboland och i Ålands skärgård hittar man namn på holmar, grund och skär med Jul- som förled.
Lucia – ljusets drottning
Ursprunget till vårt luciafirande är legenden om helgonet som led martyrdöden. Men ska vi tala om henne med stort eller litet l?
2010-talet: Pipsa, mössöron och kronklata publiceras på nätet
Under 2010-talet blev de flesta av Språkinstitutets ordböcker digitala. I dag kan du fritt botanisera i finlandssvenska dialekter, finska dialekter, finlandismer, äldre finskt skriftspråk, karelska och ett antal flerspråkiga ordböcker på nätet.
00-talet: Handlingsprogrammens och språkpolitikens decennium
I början av 2000-talet skrev Marika Tandefelt ett handlingsprogram för svenskan i Finland. Hur gick det med de tio förslagen till åtgärder för att stärka svenskan?
1990-talet: Lexikografins årtionde
1990-talet var på många sätt en blomstringstid för lexikografin. På Forskningscentralen för de inhemska språken jobbade bland annat Nina Martola och Charlotta af Hällström-Reijonen med ordböcker.
1980-talet: Språkbruk speglar samtiden
Tidskriften Språkbruk har ända sedan starten 1981 besvarat språkfrågor av vitt skilda slag. På 1980-talet var bland annat Burkina Faso, freestyle och yrkeshögskolor aktuella.
1976: Forskningscentralen för de inhemska språken grundas
När Forskningscentralen för de inhemska språken grundades 1976 var Ann-Marie Ivars anställd vid Folkmålskommissionen, som då var huvudman för Ordbok över Finlands svenska folkmål.