Klarspråk

Reuters ruta 24/10 2001

”Tala klarspråk” säger vi när vi vill attnågon ska säga rent ut vad saken gäller och inte linda in det hela ifördunklande omskrivningar. Men bland språkvårdare och språkexperter harordet klarspråk i dag fått en ny innebörd: det avser ett tydligt ochlättförståeligt språk i texter som är skrivna med tanke på läsarna.Framför allt talar man om klarspråk när det gäller myndighetstexter, mennaturligtvis kan begreppet användas också om texter som skrivs i t.ex.företag.

I Sverige finns det en grupp av språkvårdare, språkexperter och språkligtintresserade tjänstemän som kallas Klarspråksgruppen. Den har sedan 1993regeringens uppdrag att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna, ochden har gjort det med stor framgång: det finns i dag språkvårdsansvariga pånästan alla statliga myndigheter i Sverige och myndigheternas sätt att skrivatexter som riktar sig till medborgarna har förändrats en hel del under desenaste tio åren.

Också i Finland förekommer det förstås klarspråksarbete, både påfinskt och på svenskt håll, men vi har inte på långt när kommit lika långtsom i Sverige. Kanske bär vi på ett grundläggande tsaristiskt arv som gördet svårt att övertyga tjänstemännen att de också i tjänsteutövningen kanvara lite personliga och rikta sig mer direkt till mottagarna?

Den här språkspalten skriver jag inspirerad av en kurs på det statligautbildningscentret HAUS med ett dussin aktiva deltagare som arbetar sominformatörer, översättare och handläggare på svenska i Finland.Diskussionens vågor gick höga och förhoppningsvis följs kursen av flerliknande.

Varför klarspråk?

Utgångspunkten för Klarspråksgruppens ideologi är att begripliga texterökar medborgarnas förtroende för myndigheterna och främjar demokratin ochrättssäkerheten. Att de dessutom gör arbetet roligare och effektivare förden som skriver och på längre sikt sparar både tid och pengar gör inte sakensämre. Det är betydligt bättre om den som läser t.ex. ett brev från enmyndighet förstår det med en gång än att hon eller han blir tvungen attkontakta avsändaren för att få en förklaring eller i värsta fall bara blirförbannad och slänger brevet i papperskorgen.

Vad är klarspråk?

Klarspråk handlar naturligtvis till en del om det rent språkliga uttrycket,men ännu viktigare är själva utgångspunkten för skrivandet och därmedockså textens struktur. Det allra viktigaste är förstås att man gör klartför sig vem eller vilka man skriver för och varför man skriver. Sedan gällerdet att verkligen skriva för läsarna, på deras villkor. Det gäller attplanera innehållet, ta upp det viktigaste först (t.ex. det beslut som harbetydelse för mottagaren), använda informativa rubriker, sammanfatta det viktigasteosv.

Rent språkligt sett är det oftast bättre att använda aktiva än passivaverb och uttrycka sig så konkret som möjligt, och självfallet att användabegripliga ord och förklara svåra termer om det är nödvändigt att användadem. Om möjligt bör man sträva efter ett direkt tilltal, gärna med duom det inte är direkt olämpligt i sammanhanget. Det är inte förbjudet attvara lite personlig fast man skriver i tjänsten på myndighetens vägnar.

Mer information om klarspråk och klarspråksarbete hittar du på Klarspråksgruppens webbplats(du flyttar till en annan tjänst). Därfinns bl.a. ett så kallat begriplighetsinstrument, dvs. ett frågeschema förkontroll av begripliga texter som kan vara nyttigt att ha som utgångspunkt närman skriver.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.