På många håll i Svenskfinland har det funnits en tradition att bjuda på något ätbart eller drickbart efter ett barns födelse. En benämning för detta är barnfot, som enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål har använts i mellersta och södra Österbotten, på Åland och i västra Åboland. I Österbotten kunde barnfoten i äldre tid bestå av en bit ost, medan den i nyare tid utgjordes av kaffe med dopp och eventuellt brännvin. I Åboland kunde barnfoten till exempel bestå av ett glas vin.
Ett annat ord för traktering vid besök hos en nybliven mor är barntå. I Tjöck kunde det heta att giva barntå. Seden förekom också allmännare i Österbotten, barntån kunde bestå av en bit ost, en brännvinssup eller kaffe med dopp. Man sades då äta, dricka, gnaga eller smaka barntå, och besökare som hade barn hemma fick godsaker med sig hem.
Liknande seder har också funnits i Nyland. I Sibbo och Lappträsk utgjordes barntån av dopkalas, och den som var med på dopkalas i Sibbo sades få tånar.
Peter Slotte behandlar de här orden i en artikel i Språkbruk från 1996. Där framgår det att barnfot ursprungligen kommer från tyskan där ett foot för ’föda’ har omtolkats till ’fot’ och spridits norrut.