Språkinstitutets sakkunniga för arbetet med klarspråk samt minoritetsspråk och språkpolitik är bekymrade över nedskärningarna som även riktas mot takorganisationer med sakkunskap i språkrelaterade frågor. De uttrycker oron i ett gemensamt upprop som publiceras i sin helhet nedan.
"Omfattande nedskärningar riktas mot finansieringen av social- och hälsoorganisationer. De påverkar också i hög grad det språkrelaterade arbete som görs inom organisationerna. Där utförs ett unikt sakkunnigarbete för att utveckla bland annat lätt språk, teckenspråk samt kompletterande kommunikationsmetoder och alternativ till talat språk. Detta arbete utförs inte någon annanstans och ingår inte heller i exempelvis Institutet för de inhemska språkens uppdrag.
Om det sakkunnig- och utvecklingsarbete som utförs inom organisationerna minskar betydligt eller upphör abrupt, påverkar det direkt vardagen för många människor som behöver språkligt stöd och deras möjligheter att delta i samhället.
Rättigheterna för personer som behöver språkligt stöd och tryggandet av deras möjlighet att vara delaktiga i samhället skyddas genom internationella konventioner och flera lagar, bland annat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, lagen om funktionshinderservice samt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. I Finland är främjandet av lagstadgad jämlikhet, delaktighet och självbestämmanderätt i stor utsträckning beroende av det arbete som utförs av olika organisationer.
En ny ändring i förordningen om statsunderstöd enligt lagen om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsoorganisationer (284/2023) betonar klientarbete i direkt kontakt med klienterna vid beviljandet av understöd från STEA. Det klientnära arbetet sker dock inte i ett vakuum. För att vara verkningsfullt behöver det stödjas av aktivt utvecklingsarbete och samarbete med olika intressegrupper inom organisationerna.
Finlands Dövas Förbund främjar till exempel möjligheterna att använda finskt och finlandssvenskt teckenspråk teckenspråk i vardagen, i studierna och i arbetslivet genom språkrådgivning, bevakning av teckenspråkigas rättigheter samt stöd vid användningen av olika tjänster. Näkövammaisten liitto erbjuder i sin tur bland annat undervisning i punktskrift och producerar material på punktskrift.
En grov uppskattning är att organisationernas språkarbete, eller avsaknaden av det, påverkar närmare en miljon människors liv.
Arbetet med lätt språk samordnas i Finland av Selkokeskus, som utvecklar det lätta språket och främjar dess kvalitet. För utvecklingen av lätt svenska i Finland ansvarar LL-Center vid FDUV. Lätt språk behövs inte bara för personer med intellektuell funktionsnedsättning utan också för till exempel personer som lär sig ett nytt språk och personer med demenssjukdomar. I krissituationer kan begriplig information vara viktig för oss alla. Dessutom utvecklar Kehitysvammaliitto alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder för personer med omfattande kommunikationssvårigheter.
Nedskärningarna i organisationsfinansieringen kan få oåterkalleliga konsekvenser. Om det sakkunnig- och utvecklingsarbete som utförs inom organisationerna minskar betydligt eller upphör abrupt, påverkar det direkt vardagen för många människor som behöver språkligt stöd och deras möjligheter att delta i samhället. Organisationernas djupa förståelse för målgruppernas vardag samt den kunskap och det stöd som bygger på denna förståelse är dessutom nödvändiga för myndigheterna när de fullgör sin skyldighet att producera tillgängliga tjänster.
Ett framgångsrikt språkarbete kräver expertis, långsiktighet och kontinuitet. En grov uppskattning är att organisationernas språkarbete, eller avsaknaden av det, påverkar närmare en miljon människors liv. Om nedskärningarna genomförs kommer de språkliga rättigheterna att tillgodoses i betydligt mindre utsträckning än i dag."
Text: Lotta Jalava, Henna Kara, Ulla Tiililä, Eliisa Uotila
Artikeln publicerades även i Helsingin Sanomat 1.9.2026. Översättning: May Wikström.
Kontaktuppgifter
