Torsdag med Thors i Hbl, 18.4.-27.6.1985
Redan 1985 ger Carl-Eric Thors råd om vad det sekel vi nu lever i ska kallas. Han tar också upp ord som affinitet, stadion och talisman.
Under många år besvarade språkvetarna Mikael Reuter och Carl-Eric Thors läsarfrågor i olika dagstidningar. Carl-Eric Thors (1920–1986) språkspalter i Vasabladet och Hufvudstadsbladet har ursprungligen skannats in som pdf-dokument och omvandlats med optisk teckenläsning. Mikael Reuters (1943–) så kallade rutor i Hufvudstadsbladet blev något av en språklig institution för en bred allmänhet. Deras språkspalter utgör ett stycke finlandssvensk språkvårds- och mediehistoria. Sammanlagt speglar den svenskans och samhällets förändringar från år 1966 till år 2013.
Redan 1985 ger Carl-Eric Thors råd om vad det sekel vi nu lever i ska kallas. Han tar också upp ord som affinitet, stadion och talisman.
I slutet av 1980 reder Carl-Eric Thors bland annat ut bakgrunden till julgubbe, jultomte och julbock.
Frugala frukostar är kanske inte så hemskt roliga, men Carl-Eric Thors utredningar om uttrycken är desto intressantare.
År 1978 funderar Carl-Eric Thors på par som bor tillsammans utan att vara gifta och reder ut ursprunget till siskonkorv och purjolök.
Det vankas både stryk och örfilar men även plättar med hallonsylt i Thors spalter sommaren 1983.
1982 skriver Thors bland annat om skrapabullar, som också kan kallas för skrapkakor, och runda ord.
Ordet kovan (pengar) härstammar från Finland men används i Sverige, i motsats till tassig som är en finlandism, skriver Carl-Eric Thors 1982.
Både fornsvenska adjektivböjningar som tjocker och rikssvenska nymodigheter som påhopp var på tapeten i Thors spalter 1979.
Det finns både vargar och pannkakor i sista delen av Thors spalter från 1983. Dessutom bjuds det på skräddarsydda chips.
År 1980 inleds med allt från servetter till åldringshem och digerdöden i Carl-Eric Thors spalter.