Bland slanggurkor och sandwichmän
Ordböcker är en trevlig uppfinning. Förutom att de doftar härligt (i alla fall de nya), kan man lära sig saker om saker man inte ens visste existerade när man bläddrar i dem.
Ordböcker är en trevlig uppfinning. Förutom att de doftar härligt (i alla fall de nya), kan man lära sig saker om saker man inte ens visste existerade när man bläddrar i dem.
En medarbetare språkgranskade för en tid sedan ett läromedel i biologi, och ville veta om det faktiskt existerar ett sådant djur som kanadabäver. Hon skrev in kanadabäver i sökrutan i Nationalencyklopedin. NE frågade smått pompöst ”Menade du kandelaber?”
Mikaelihelgen infaller i månadsskiftet september–oktober. Numera hör den inte till de stora helgerna, men förr var mickelsmässan eller mikaeli en av de viktigare märkesdagarna under året.
Sommaren är här och många av oss kanske ser kanske fram emot att dröna en tid, att föra en passiv tillvaro som Svensk ordbok förklarar ordet.
Varje gång jag bläddrar i finlandssvenska dialektordboken (Ordbok över Finlands svenska folkmål) stöter jag på ord som jag hört äldre släktingar använda när de berättat om sina barndomssomrar.
Häromdagen fick jag en inbjudan till något som kallades ”vårens party”. Kunde det möjligen likaväl ha stått kalas på inbjudningskortet?
I slutet av varje år publicerar Språkrådet i Sverige en lista över nyord som uppstått eller etablerat sig i svenskan under året som gått.
Den här dagen är en så kallad klämdag, dvs. en ”enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag” som det står i Nationalencyklopedin.