Varför finns det så ont om dock?
Varifrån kommer motviljan mot "dock"? Ett hederligt ord med oförtjänt dåligt rykte, tycker språkvårdaren Anna Maria Gustafsson.
Varifrån kommer motviljan mot "dock"? Ett hederligt ord med oförtjänt dåligt rykte, tycker språkvårdaren Anna Maria Gustafsson.
Advent är väntans tid. Vi är många som med tindrande ögon väntar på nyordslistan som alltid publiceras i mellandagarna.
Att ord kan väcka starka känslor visar än en gång den diskussion om ordet eskimå som nyligen pågått i de finländska medierna, framför allt i de sociala medierna.
Franska streck kan orsaka förvirring i kommunikationen mellan finlandssvenskar och sverigesvenskar.
Kommer ni ihåg när ”alla” skulle skriva blogg och det fanns bloggportaler där man kunde hitta bloggar på all världens teman?
Resevokabulären kan avslöja om talaren är finlandssvensk eller sverigesvensk. Många finlandssvenskar ”åker till södern”, medan en sverigesvensk åker på solsemester till Mallis. Ändå kan de vara på väg till samma ställe.
Hur är det nu med ordet handikappad − får man använda det? Borde vi numera tala om tjänstepersoner i stället för tjänstemän? Hur ska vi uttrycka oss för att visa att vi är genusmedvetna?
Nya matord på främmande språk översköljer oss i en aldrig sinande ström och det är inte så lätt att orientera sig bland gojibär, labnehbollar och yuzu. För att inte tala om att försöka uttala och böja dem enligt svenskt mönster.
Den explosionsartade spridningen av ordet selfie är ett exempel på hur snabbt nya ord kan få fotfäste. Plötsligt finns ordet överallt.