En rejäl kopp rättvisemärkt kaffe

Reuters ruta 29/3 2000

För en tid sedan dök det upp en skylt i riksdagen kafé, där det står att kaféet serverar rejält kaffe. Kaffet är ett led i kampanjen Rejäl handel – på finska Reilu kauppa. Och här om året var det visst en affärskedja som annonserade om sina rejäla priser ...

Här har vi än en gång ett exempel på hur det kan gå snett när man alltför lättvindigt tar till det första ordet i en tvåspråkig ordbok och tror att det kan användas i alla sammanhang. För visserligen är finskans reilu lånat från svenskans rejäl (av lågty. rejeel med samma bet., i sin tur av fr. réel ’verklig’) och orden betyder i grunden samma sak, men sedermera har de båda orden i viss mån glidit ifrån varandra till sina betydelsenyanser.

Den gemensamma grundbetydelsen är ju ’redbar och präktig, pålitlig, hederlig, som man vet var man har’: en rejäl karl, ett rejält arbete, en rejäl finsk bastu, hon är rejäl att ha att göra med, det var rejält av dig att hålla fast vid vår överenskommelse.

En del av grundbetydelsen hos både rejäl och reilu har väl också från början varit ett allmänt förstärkande ’ordentlig, väl tilltagen’: ett rejält mål mat, ett rejält åskväder, ett rejält kok stryk, en rejäl förkylning.

De här betydelserna är alltså fortfarande gemensamma för rejäl och reilu. Men sedan verkar det som sagt som om det hade skett en liten betydelseglidning åt var sitt håll i svenskan och finskan. Den kan delvis iakttas om man jämför äldre och nyare ordböcker (ironiskt nog heter de äldre ordböckerna, som representerar förra hälften av 1900-talet, i detta fall Nusvensk ordbok respektive Nykysuomen sanakirja).

Nusvensk ordbok – liksom den något nyare Illustrerad svensk ordbok – ger som huvudbetydelse redbar och präktig, pålitlig m.m., medan den förstärkande betydelsen kommer i andra hand. Men i Svensk ordbok och Nationalencyklopedins ordbok är ordningsföljden den omvända: den första betydelsen är ’som har en avsevärd omfattning (i fråga om storlek, kraft etc.)’: en rejäl sänkning av marginalskatterna, ett rejält oväder, en rejäl klunk osv. I andra hand kommer sedan ’robust och pålitlig’: han är rejäl och hederlig och står alltid för vad han har gjort, hon hade rejäla strumpor och skor.

I finskan har i sin tur reilu mer och mer kommit att få betydelsen ’hederlig, rättvis’ och motsvarar på det sättet ofta engelskans fair (jfr fair play – rent spel – reilu peli). Reilut hinnat skulle därför med ett ord som ännu inte riktigt har funnit sin väg in i finlandssvenskan kunna översättas med ”schysta priser”, medan ”rejäla priser” bara kan betyda att de är väl tilltagna, alltså höga.

Både i Finland och i Sverige finns det föreningar som arbetar för en rättvis handel bl.a. mellan i-länder och u-länder genom att främja det internationella systemet med rättvisemärkta produkter. I Sverige heter den Föreningen för Rättvisemärkt och i Finland på finska Reilun kaupan edistämisyhdistys och på svenska tydligen Förening för främjandet av Rättvisemärkning (det varierar lite och de svenska webbsidorna har rätt många skrivfel). Men trots det svenska namnet talas det i den finländska föreningens svenska texter om ”rejäl handel” och ”rejält kaffe”, precis som i riksdagskaféet.

Så kan rejäl inte användas på svenska. Men vi kan dricka en rejäl kopp kaffe eller te och hoppas att det är rättvisemärkt.

Mikael Reuter