Mitt i katekesen

Reuters ruta 18/10 2000

Katekesen har inte omtalats särskilt ofta i tidningspressen på många årtionden. I och med att den nya evangelisk lutherska katekesen har getts ut under jubelåret 2000 och delats ut till alla församlingsmedlemmar, har katekesen emellertid plötsligt blivit mer aktuell än någonsin sedan den tid då var och en förväntades kunna sin lilla katekes och redogöra för den på läsförhören. Det är därför inte så underligt att jag också har fått ett par språkliga frågor som hänför sig till katekesen.

Den första frågan gäller uttrycket ”mitt i katekesen”. Frågeställaren utgår från en betydelse ’frånvarande och snurrig’, även om han är medveten om att uttrycket nuförtiden mest står för ’mitt i fyllan’. Kan det ha varit så att människorna i sin rädsla för förhören läste på sin katekes i den grad att de blev något frånvarande och snurriga, och att ”mitt i katekesen” därför först har fått betydelsen ’snurrig’ – en betydelse som sedan har utvidgats till ’berusad’, kanske för att en och annan tog några styrkedroppar inför förhöret?

Ja, det låter väl inte helt omöjligt. Den exakta utvecklingen lär vi knappast kunna spåra, men man kan ju alltid ha teorier.

Det intressanta här är i varje fall att uttrycket ”mitt i katekesen” enligt mina efterforskningar verkar vara okänt i Sverige, medan det är väl spritt i Svenskfinland. Det nyligen utkomna tredje bandet av Ordbok över Finlands svenska folkmål upplyser oss om att det förekommer längs hela kusten, från norra Österbotten till östra Nyland. Och den betydelse som dialektordboken och alla de uppteckningar den bygger på anger är uttryckligen ’berusad’, dvs. detsamma som ”mitt i fyllan” eller ”mitt i smiten”.

Men dialektordboken ger också en annan upplysning, som kan visa sig vara den felande länken. Vid sidan av de konkreta exemplen på hur ordet katekes har använts i våra dialekter finns det från Nyland ett exempel på bildlig användning: uttrycket ”stanna mitt i katekesen”, med betydelsen ’komma av sig i en utläggning, tappa koncepterna’.

Från det uttrycket är steget inte långt till ”vara mitt i katekesen” i betydelsen ’vara förvirrad’.

Betydelsen ’berusad’ kan förstås ha utvecklats ur ett sådant ’snurrig, förvirrad’, men lika troligt är det att det är fråga om en självständig utveckling. Det ligger nära till hands att jämföra med uttryck som ”mitt i kanonen”, ”mitt i kejkan” och ”mitt i kursen”, alla upptagna i tredje bandet av dialektordboken. Att katekesen låter som ett lite spännande och främmande ord kan bra ha spelat in.

Hur uttalas katekes?

Dialektordboken ger också klara besked om att det folkliga uttalet av katekes är katje´s. Detta motsvarar också ett äldre vardagligt uttal. Men lika klart är att det stilistiskt neutrala vårdade uttalet i dag är katetje´s i tre stavelser. Det är det enda uttal som anges i moderna svenska ordböcker.

Etymologiskt kommer katekes ytterst av det grekiska kate´khesis ’undervisning, förkunnande’.

Mikael Reuter