Klarade du kräftskivan?

Reuters ruta 30/8 2006

På en av sommarens glada kräftskivor fick jag frågan varför kräftskivor och vissa andra fester kallas just skivor. Och vad är ursprunget till vissa andra ord för glada fester, som hippa, sexa och galej (med den finlandssvenska alternativformen "gulej")?

Skiva i betydelsen fest är samma ord som det vanliga skiva, i det här fallet närmast bordsskiva. Den ursprungliga betydelsen är då ett bord dukat med mat och inte minst dryckesvaror (det händer ju att sådana förekommer på kräftskivor). I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) finns ett citat från 1931 som belyser den utvecklingen: "Aspirinpulver . . är en ofrånkomlig nödvändighetsartikel på en flott skiva som den här (han gjorde en gest ut över flaskorna på bordet)". Ordet har i svensk slang också haft betydelsen 'omgång dryckesvaror'.

Orden hippa och sexa har anknytning till min föregående ruta om bröllopsord: bröllopet föregås ju ofta av en möhippa för bruden och en svensexa för brudgummen.

Utom i vissa sammansättningar är väl hippa i dag rätt föråldrat – det känns lite som femtiotal. I SAOB (bandet från 1931) betecknas det däremot som ett nytt ord, med betydelsen "festlig tillställning, kalas, fest; oftast om dylik tillställning med spritdrycker ss. viktigaste traktering". Enligt ordboken är hippa möjligen en avledning av interjektionen hipp (som i hipp hurra!). Googlar man i dag på hippa så är nästan alla belägg en form av det nya vardagliga adjektivet hipp 'uppsluppen, bohemisk, inne osv.' ("lite hippa människor i hippa jeans i hippa miljöer som springer runt och gör random hippa grejer i en reklamfilm").

Sexa i sin tur har enligt SAOB den ursprungliga betydelsen '(vid sextiden) på aftonen förtärd sup med tilltugg', senare utvecklat till "om (lättare, av smårätter bestående, vid sextiden) på aftonen intagen måltid (i sht på restaurang o. d.); i fråga om nutida förh. nästan bl. om lättare måltid i samband med sällskaplig l. festlig samvaro (t. ex. vid kamrat- l. nationsfest l. efter sammanträde)". Men det där med sextiden på aftonen kan vi nog glömma i dag.

Det något föråldrade ordet galej i betydelsen 'festande, rummel, sudd' (vara ute på galej) är i sin tur en ombildad och utvidgad användning av galeja, ett slags fartyg. Jämför uttrycket "vad hade min son på galejan att göra", dvs. varför försökte han sig på det vågstycket.

Och slutligen, apropå kräftskivor, som svar på en fråga av dagboksredaktören: kräftor har klor, inte saxar, även om de på finska har "sakset".

Mikael Reuter