Till innehållet
Sök

Ministerier med stor bokstav?

Reuters ruta 3/5 2006

En av de många evighetsfrågorna inom språkvården gäller användningen av stor och liten bokstav (versaler och gemener) i vissa sammanhang, inte minst i namnen eller snarare benämningarna på myndigheter och politiska partier.

I princip är det ju så att namn skrivs med stor bokstav, så egentligen handlar diskussionen om vad som är egennamn och vad som snarare ska ses som "beteckningar som beskriver respektive organs funktion" för att citera Svenska skrivregler. Ska vi till exempel betrakta benämningen undervisningsministeriet som ett namn, eller är det så att den bestämda formen av ordet anger att detta är det undervisningsministerium som finns hos oss (i motsats till exempelvis det danska undervisningsministeriet)?

Båda sätten att resonera är logiska, och därför varierar också praxis. I vår lagstiftning skrevs tidigare praktiskt taget alla myndigheter m.m. med liten bokstav, också sådana som forskningscentralen för de inhemska språken och svenska handelshögskolan (de sågs alltså inte som namn utan som beskrivande beteckningar). Den linjen har man nu frångått, och i nyare författningar används stor bokstav i sådana fall. Också myndigheter som i den ursprungliga lagstiftningen har liten bokstav skriver sig numera officiellt med stor, till exempel Utbildningsstyrelsen och just Forskningscentralen för de inhemska språken.

Men om Utbildningsstyrelsen skrivs med stor bokstav, är det då logiskt att skriva undervisningsministeriet med liten, bara för att det är ett ministerium? Det kan man fråga sig, och på senare tid har skrivning med stor bokstav fått åtminstone en viss spridning. Också Svenska skrivregler jämställer departementens namn med andra namn på centrala myndigheter och rekommenderar stor bokstav, till exempel Utrikesdepartementet (men i beskrivande funktion: det norska utrikesdepartementet). Å andra sidan rekommenderar Mediespråksgruppen i Sverige skrivning med liten bokstav eftersom till exempel finansdepartementet och kulturdepartementet "är både namn och benämningar".

Personligen är jag böjd att betrakta Undervisningsministeriet, Justitieministeriet m.fl. som namn och rekommendera skrivning med stor bokstav. De har ju namnkaraktär och kan inte ersättas med något annat ord - vi kan inte kalla Undervisningsministeriet "utbildningsministeriet" även om det kanske vore en mer adekvat benämning.

Däremot är alla eniga om att riksdagen och regeringen ska skrivas med liten bokstav - det handlar om den riksdag och den regering vi har i respektive land. Likaså skriver man till exempel kommunfullmäktige, länsstyrelsen och skatteverket (eftersom det finns flera lokala sådana).

Mikael Reuter