Inför FN:s läskunnighetsdag den 8 september konstaterar vi att det är ett privilegium att kunna läsa. Det kan öppna nya världar för oss och erbjuda underbar avkoppling i ett stressigt liv. Och många har läsningen att tacka för att de har ett stort ordförråd och lätt för att uttrycka sig.
Vasa centralsjukhus har föreslagit namnet No-Harm center för sitt nya center för patientsäkerhet. Att på det här sättet åsidosätta nationalspråken i namngivningen är inte förenligt med den finländska lagstiftningen.
Katten har varit husdjur i runt fyra årtusenden så det är inte så överraskande att vi har en mängd uttryck i våra språk där ordet katt ingår.
I dag förlorar många komer sitt språk i och med urbaniseringen och den proryska språkpolitiken, men den kulturella identiteten är fortfarande rätt stark bland ett av Europas ursprungsfolk.
I det andra avsnittet av podden På tal om språk diskuterar vi nyordet blippa och hur språkvården jobbar med nya ord och klassiska språkfrågor. Dagens gäst är mediespråkvårdaren Anna Maria Gustafsson.
Enligt ordböckerna är lathundar lata odågor, men den vanligaste betydelsen av ordet lathund är ett hjälpmedel, till exempel en lista med fakta som är svåra att hålla i minnet. Och kan Karo som slöar i hundkojan kallas för lathund?
Gatunamn som Grinden eller Vågbrytaren kan liva upp namnbeståndet i ett område, men i vissa kontexter kan de också bli obegripliga.
En person som upplevs som alltför petig går andra på nerverna. Det finns många mindre smickrande uttryck för pedanteri.
Hur är det nu med ordet handikappad − får man använda det? Borde vi numera tala om tjänstepersoner i stället för tjänstemän? Hur ska vi uttrycka oss för att visa att vi är genusmedvetna?
Det är premiär för Språkinstitutets svenska podd på tal om språk! I det första avsnittet berättar huvudredaktör Caroline Sandström vad orden prost och präst i dialekterna säger om det gamla bondesamhället.