Gå till innehåll

samhälle

Vad får man säga utan att kränka någon?

Hur är det nu med ordet handikappad − får man använda det? Borde vi numera tala om tjänstepersoner i stället för tjänstemän? Hur ska vi uttrycka oss för att visa att vi är genusmedvetna?

Jag är kanske lite opersonlig, trots allt

Finländsk telefonservice känns ibland lite burdus och korthuggen, medan den sverigesvenska kan ge en finländare en trevlighetschock. Ett typexempel på hur kulturskillnader syns i språkanvändningen.

Mies puhelinkopissa. 1971. Kuva: Teuvo Kanerva. Museovirasto. CC BY 4.0.
Nyheter
Nyheter

Över 100 berättelser om 19 språk blev utställning

Språkliga livshistorier porträtterar 100 finländares vardag, erfarenheter och attityder till språk.

Caroline Sandström
Nyheter
Nyheter

Bilden av du-reformen är förenklad

Redan före du-reformen var duandet mer utbrett än vad man tidigare har trott. Också niandet var vanligare. Det visar Maria Fremers doktorsavhandling.

FremerMaria_2
Nyheter
Nyheter
Nyheter

Ordens ursprung intresserar Ulla-Maija Forsberg

Som direktör för Språkinstitutet vill Ulla-Maija Forsberg höja Språkinstitutets redan starka profil ytterligare.

Ulla-Maija Forsberg. Kuva: Otso Alasko, Kuvain.
Bloggar
Bloggar

På år och dag eller på år och dar?

Idiom är uttryck som inte är genomskinliga till sin betydelse, det vill säga en ordkombination som inte kan tolkas utifrån betydelsen hos de ingående orden.

Koristeellinen kello. Kuva: Vesa Heikkinen.

Hoppeligen – helst inte!

Nej – finlandssvenskan har inte glömt hoppeligen, som ursprungligen bara var ett humoristiskt nyord.

Grönt skott i skrothög.
Nyheter
Nyheter

Pirkko Nuolijärvi – för svenskan i Finland och finskan i Norden

Språkdirektörens direktör Pirkko Nuolijärvi går i pension efter 18 år på posten.

Pirkko Nuolijärvi Kuva: Otso Kaijaluoto (Kuvain)

Reformer pressar språket

All samhällsutveckling ger någon form av avtryck i språket. Tänk bara på hur till exempel datorspråket och ekonomispråket har påverkat vårt språkbruk.