Månadens dialektord: aderstu
På flera håll används aderstu eller aderstuga om den närmaste granngården och ibland också om folket som bor där.
På flera håll används aderstu eller aderstuga om den närmaste granngården och ibland också om folket som bor där.
Det danska substantivet værelse är vad man skulle kunna kalla en ’falsk vän’ inom nordiska språk.
Gärsen har allmänt betraktats som en skräpfisk och det syns också i artikeln gers i dialektordboken.
Min gammelmorfar lär ha ropat åt sin sverigesvenske svärson att han skulle hörta när de åkte bil tillsammans, men resultatet blev inte det förväntade eftersom svärsonen inte förstod det dialektala ordet hörta.
Ett så kort ord som em har faktiskt en lång lista av betydelser. Alla dessa betydelser är dock närbesläktade, för på ett eller annat sätt har de med eld, värme eller ljus att göra.
På både bokmål och nynorsk betyder eldgammal ’väldigt gammal’ eller ’urgammal’.
I Lappträsk är gämla en gammal människa, och på flera ställen i Österbotten betyder gämlas att man åldras eller visar ålderdomstecken. ”Tu ha no: dzemblast” har till exempel någon i Karleby sagt.
Man skulle kanske tro att danskans kræft betyder ’kräfta’ på svenska, eftersom orden låter nästan likadant.
I norra Österbotten innebär verbet gastunera att man väsnas, för oljud eller stojar. Och vilka är det som typiskt sett gastunerar? Jo, spöken, barn – och skepp-o-hoj(t)ande sjömän.