Varför finns det så ont om dock?
Varifrån kommer motviljan mot "dock"? Ett hederligt ord med oförtjänt dåligt rykte, tycker språkvårdaren Anna Maria Gustafsson.
ordval
Språkbruket ska inte diskriminera
Att ord kan väcka starka känslor visar än en gång den diskussion om ordet eskimå som nyligen pågått i de finländska medierna, framför allt i de sociala medierna.
Ordet eskimå väcker diskussion
Institutet för de inhemska språken rekommenderar ordet inuit som övergripande benämning på de arktiska folkgrupperna på svenska.
En funderare kring -are
Ord på -are är mycket vanliga på svenska. De utgör en brokig skara, men gemensamt för många av dem – dock inte alla – är att de syftar på någon eller något som gör något.
Försåtliga vänner − eller något om finskans eli
Falska vänner är i språkliga sammanhang ord som ser lika ut i två olika språk men som har olika betydelser. Men ord kan vara försåtliga på många olika sätt. I fråga om paret eli − eller är det olika betydelseomfång som ibland ställer till det.
Språket räcker oftast till – men inte alltid
Vårt språk är fullt av användbara standardfraser som underlättar vardagen och mötet med både nya människor och gamla bekanta. Men ibland känns det omöjligt att hitta ord och fraser som känns rätt.
Att avskeda någon kan vara lustigt och olustigt
När man talar om att avskeda någon i betydelsen ta farväl används avskeda som en ordlek. Att bli avskedad i ordets verkliga bemärkelse är däremot knappast lika lustigt.
Vad får man säga utan att kränka någon?
Hur är det nu med ordet handikappad − får man använda det? Borde vi numera tala om tjänstepersoner i stället för tjänstemän? Hur ska vi uttrycka oss för att visa att vi är genusmedvetna?
Flanera på stan och släntra omkring i badtofflor
Förutom att gå ut och promenera kan vi bland annat spatsera, flanera och spankulera. Eller varför inte ”förflytta oss genom att växelvis flytta den ena foten framför den andra, som då hålls kvar mot underlaget vanligen med underförstådd riktning framåt”, det vill säga – gå.
