Falska vänner är i språkliga sammanhang ord som ser lika ut i två olika språk men som har olika betydelser. Men ord kan vara försåtliga på många olika sätt. I fråga om paret eli − eller är det olika betydelseomfång som ibland ställer till det.
På alla hjärtans dag kanske en och annan hoppas på att hitta kärleken, som med tiden kan leda till ett Stockholmsäktenskap, eller, som vi i dag skulle säga, ett samboförhållande.
Det är antagligen ganska få av oss som stött på ordet vägpåse. Förleden väg- kan åtminstone formellt hänföra sig antingen till färdvägar eller till verbet väga.
Ortnamn ska inte översättas, men det är skillnad på etablerade ortnamn och nybildade namn.
FizzyDizzy? One Sweet World? 1917 tall? Nej, vi talar varken om leksaker, någon ny amerikansk dokusåpa eller en historisk roman om Finlands självständighet utan om glass.
Nya matord på främmande språk översköljer oss i en aldrig sinande ström och det är inte så lätt att orientera sig bland gojibär, labnehbollar och yuzu. För att inte tala om att försöka uttala och böja dem enligt svenskt mönster.
När kommunala sektorer får nya namn vid organisationsförändringar har det blivit allt vanligare att plocka in ordet livskraft i olika namn på sektorer för att framhäva hur livskraftig en kommun är.
Det nya biblioteket som byggs i Helsingfors har i en namntävling fått namnet Helsingin keskustakirjasto Oodi på finska och Helsingfors centrumbibliotek Oodi på svenska. Det svenska namnet har fått mycket kritik för att det finska ordet oodi överförts som sådant i det svenska namnet i stället för det svenska ode.
All samhällsutveckling ger någon form av avtryck i språket. Tänk bara på hur till exempel datorspråket och ekonomispråket har påverkat vårt språkbruk.
När vägar i ett enspråkigt område ska få namn på det andra språket, som exempelvis i Närpes i samband med att kommunen blev tvåspråkig vid årsskiftet, är det viktigt att beakta namngivningsgrunderna för att de nya namnen ska bevara sin koppling till de ursprungliga namnen.