1976: Forskningscentralen för de inhemska språken grundas
När Forskningscentralen för de inhemska språken grundades 1976 var Ann-Marie Ivars anställd vid Folkmålskommissionen, som då var huvudman för Ordbok över Finlands svenska folkmål.
När Forskningscentralen för de inhemska språken grundades 1976 var Ann-Marie Ivars anställd vid Folkmålskommissionen, som då var huvudman för Ordbok över Finlands svenska folkmål.
År 1966 var backa upp en ”ovälkommen nyhet” i svenskan, i alla fall enligt professor Carl-Eric Thors som det här årtiondet började skriva sina språkspalter i Vasabladet.
Tack vare att forskare och stipendiater åkte ut i Svenskfinland med magnetofon, har vi bevarade inspelningar och handskrivna transkriptioner ända från 1950-talet.
Mitt under fortsättningskriget 1942 beslöt Svenska Finlands Folktingsfullmäktige att tillsätta ”folktingsfullmäktiges språkriktighetsnämnd”, i dag Svenska språknämnden i Finland.
År 1935, i det första nyårstalet som någonsin hölls av en president i Finland, uppmanade president Svinhufvud finländarna att räcka varandra brodershandn, med den bestämda formen på -n, utan e.
År 1921 trädde Finlands första släktnamnslag i kraft. Från och med detta år blev det obligatoriskt för varje finländare att ha ett släktnamn eller, som vi ofta säger i dag, efternamn.
Samma år som Finland blev självständigt lades också grunden till den finlandssvenska språksynen och språkvården för en lång tid framåt, då boken Finlandssvenska – Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift utkom.
Ordböcker är en trevlig uppfinning. Förutom att de doftar härligt (i alla fall de nya), kan man lära sig saker om saker man inte ens visste existerade när man bläddrar i dem.
Nu är det bevisat: Mänskligheten klarar sig långt bara den är älskad och mätt.
Det här är den första torsdagen sedan januari som vi inte nypublicerar några Thorsspalter, eftersom vi publicerade de sista för en vecka sedan. Därför passar jag på att reflektera kring spalterna här på bloggen i stället.