Kuwait och somriga kedjehus

Reuters ruta 28/9 1990

1. Bör Kuwait uttalas som det skrivs eller som ”Kuweit”. Båda uttalen används i både finlandssvensk och rikssvensk radio och TV.
2. Heter det personbeteckning eller personsignum?
3. Jag har i rikssvensk text stött på orden kedjehus och radhuslänga, vilka, så vitt jag känner till, inte används i Finland. Har orden motsvarigheter i finlandssvenskan?
K.W., Helsingfors

Kuwait har av tradition uttalats med aj i svenskan liksom bl.a. i de andra nordiska språken och i tyskan. Att landet plötsligt av olyckliga orsaker har aktualiserats och förekommer i snart sagt varje nyhetsutsändning ger oss inte någon anledning att byta uttal. Det är visserligen sant att det engelska uttalet med ei kommer närmare det lokala arabiska uttalet, men detta är inte avgörande för hur vi skall uttala det på svenska. Vi uttalar också t.ex. Canada, Cuba, England, Mexico och Schweiz på svenskt sätt, utan att försöka efterhärma engelskt, spanskt eller tyskt uttal.

I alla de nordiska länderna har språkvårdarna rekommenderat det traditionella uttalet med aj, och det uttalet har också etablerat sig bland radio- och TV-medarbetare i hela Norden. En poäng är att man på Island t.o.m. skriver Kuvæt – bokstaven æ står för uttalet aj. De som använder det engelska uttalet är mest diplomater och andra som vill visa att de har rest i stora världen och hört hur man säger där.

Enligt finländsk lagstiftning heter det identifikationsnummer som vi alla har tilldelats personbeteckning (fi. henkilötunnus). I Sverige motsvaras det av personnummer. Att det hos oss kallas beteckning och inte nummer beror kanske delvis på att det ofta innehåller en bokstav utöver siffrorna, men detta hade i och för sig inte varit något hinder för att kalla det nummer (jfr registernummer). Tidigare (på 1960-talet) användes det otympliga ”socialskyddssignum”  (sosiaaliturvatunnus), och det tycks fortfarande envist hänga med i vissa sammanhang trots att det inte längre är i officiellt bruk.

Slutleden signum förekommer däremot i affärs- och samfundssignum (as-signum, fi. ly-tunnus)

Kedjehus har vi i Finland liksom i Sverige; de skiljer sig från radhus genom att de inte är direkt sammanbyggda utan kopplade till varandra med förrådsutrymmen, garage el.dyl.

En radhuslänga enligt svensk terminologi är detsamma som det som i Finland officiellt kallas radhus. I Sverige betraktas alltså de enskilda bostäderna som radhus, som är sammanbyggda till en radhuslänga. I Finland är den svenska terminologin anpassad till den finska, och man betraktar i stället helheten som ett hus och de enskilda bostäderna som radhusbostäder eller radhuslägenheter.

***

Språket utvecklas hela tiden, säger min vän i Sverige och tycker att det är helt i sin ordning att använda epitetet ”somrig”, som i en annons där det talas om ”vårt underbart somriga Visby”. Vad anser en finlandssvensk språkexpert?
I.Ö., Helsingfors 

En finlandssvensk språkexpert anser att språket utvecklas hela tiden och att ett ord som somrig ’sommaraktig’ berikar vårt språk. Det motsvarande vintrig har ju funnits i språket åtminstone sedan början av vårt sekel.

I den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista (från 1986) finns somrig upptaget utan någon kommentar, liksom också i Bonniers svenska ordbok från samma år. De äldsta beläggen på ordet i Svenska Akademiens stora ordbok är från 1947.

Mikael Reuter