Pärmar, omslag och mappar

Reuters ruta 22/1 1997

Till de mindre kända finlandismerna hör vår förkärlek för ordet pärm också i sådana fall då det är fråga om mjuka pappersomslag t.ex. på en tidskrift. Å andra sidan tenderar vi att tala om mappar i stället för pärmar när vi avser den speciella typ av breda pärmar som vi arkiverar våra växande högar av A4-papper i. I bägge fallen kan vi räkna med att det är fråga om betydelselån från finskan.

En pärm på svenska är alltid styv. Mest används ordet om hårda pärmar på inbundna böcker och, som sagt, om ringpärmar och liknande för arkivering av papper. Å andra sidan förekommer också mjuka pärmar på böcker, ofta som en indikation på att det är fråga om något slag av billighetsupplaga. Också dessa mjuka pärmar är i varje fall betydligt styvare än själva pappret i boken.

Tidskrifter, häften och dylikt har däremot omslag, inte pärmar. I fråga om dessa bör vi alltså inte tala om ”pärmbilder” eller ”pärmens” framsida respektive baksida. Veckotidningarna pryds alltså av omslagsflickor och omslagsgossar, inte av ”pärmbildsflickor” (fi. kansikuvatyttö).

Omslag, eller om man vill vara riktigt tydlig skyddsomslag, är också det ord man använder om det skyddspapper som ofta omger pärmarna på en inbunden bok. Den del av omslaget som viks innanför pärmen och som ofta innehåller text med upplysningar om boken kallas omslagsflik.

Den egentliga säljande text där boken presenteras, den text som vi som köpare förväntas läsa när vi tittar på boken i bokhandeln, den finner vi emellertid på baksidan av pärmen eller omslaget. Följaktligen kallas den baksidestext (inte ”bakpärmstext” som man ofta stöter på i Finland).

Går vi innanför den främre pärmen i en bok följer normalt som första sida den s.k. smutstiteln eller smutsbladet, som vanligen bara upptar bokens titel i liten grad. Namnet kommer sig av att den här sidans funktion tidigare var att skydda inlagan från smuts innan boken var inbunden. Som sidan tre kommer sedan den egentliga titelsidan eller titelbladet med titeln i större grad och författarens namn.

Vad är det då för skillnad mellan pärm och mapp när vi talar om anordningar för att arkivera papper?

Jo, mapp avser normalt en enklare typ, normalt utan ringar eller motsvarande fästanordningar. I en mapp lägger man vanligen pappret löst, varefter man viker eller eventuellt knyter ihop mappen. Däremot är det fråga om en pärm när den har en ring eller motsvarande fästanordning i ryggen i vilken man ordnar in hålförsedda papper. En ställning av samma format som en bred pärm men lådliknande, utan fästanordningar och öppen upptill brukar kallas tidskriftssamlare.

Mikael Reuter