Särskrivna sammansättningar

Reuters ruta 12711 1997

En läsare som har fått vänta alltför länge på svar ställer frågan om det är korrekt att skriva t.ex. Volvo lastvagnar och Saab flygmotorer med mellanrum efter varumärket/företagsnamnet. Några sådana exempel finns nämligen inte i det relevanta avsnittet av Svenska skrivregler, utan där sägs det bara att sammansättningar med företags- och varunamn enligt grundregeln skall skrivas ihop utan bindestreck, som Volvoanställd och Nokiakoncernen. Inte heller Tekniska nomenklaturcentralens skrivregler eller Myndigheternas skrivregler tar upp skrivningen av sådana uttryck.

Den här typen av sammansättningar (om man alls kan kalla dem sammansättningar) skiljer sig från enkla sammansättningar som Volvobilar och Saab-motorer genom att slutleden är dubbel (lastvagnar, flygmotorer). I sådana fall förändras också uttalet. Vi uttalar den dubbla slutleden med samma tryck som förleden (varumärket etc.). Medan Volvobilar uttalas med ettordsaccent och huvudtrycket på första stavelsen, uttalas Volvo lastvagnar med i princip samma tryck på första stavelsen i bägge orden.

Inte minst tryckfördelningen i uttalet avslöjar för oss att uttryck som Volvo lastvagnar enligt vår språkkänsla uppfattas som två ord. Ytterligare exempel kunde vara Husqvarna tävlingscyklar, Citizen armbandsur och Upo tvättmaskiner. Det bör inte råda någon tvekan om att de kan skrivas så, även om konstruktionstypen inte tas upp i den nuvarande upplagan av Svenska skrivregler.

Det är för övrigt inte bara när förleden är ett varumärke eller företagsnamn som vi har motsvarande konstruktioner. Vi kan tänka oss uttryck som ett sexvånings hyreshus och en trevägs bränslekran, även om vi talar om sexvåningshus och trevägskran när efterleden består av ett osammansatt ord. En annan sak är sedan att man oftast undviker sådana långa och lite krångliga konstruktioner och hellre talar om ett hyreshus på sex våningar eller ett sex våningars hyreshus respektive en trevägskran för bränsle.

Tidskriften Språkbruk

En sak som vi bör hålla i minnet är att svenskan normalt vänder på steken och har namnet sist när det är fråga om enskilda individer o.dyl. (i motsats till varumärken). På svenska talar vi om moster Hulda, skeppet Wasa och tidskriften Språkbruk, medan man på finska vanligen säger Hulda-täti, Wasa-laiva och Språkbruk-lehti. Visserligen minns jag en Hulda-moster från min barndoms Pargas, men den typen av konstruktion används knappast i svenskt riksspråk av i dag.

Mikael Reuter