Digitalt
Reuters ruta 22/8 2001
Nästa vecka inleds Rundradions digitala sändningar. Redan nu det har skrivits en hel del om den digitala tekniken och helt säkert kommer det att skrivas ännu mer. Det är därför skäl att ta upp några språkliga aspekter på det digitala.
Digital är ett lån från engelskan, använt i svenskan i den nutida betydelsen sedan 1960-talet. I engelskan avser digital av gammalt något som hänför sig till eller utförs med fingrarna (lat. digitus = finger), men den helt dominerande betydelsen i våra dagar är ’som bygger på siffror’. Dagens betydelse har utvecklats ur den tidigare: digit har först betytt finger men sedan också siffra. Åtminstone äldre läkare kan emellertid fortfarande tala om att göra en digital undersökning och med detta mena att den utförs med fingrarna.
Alla som läser tidningar, lyssnar på radio och ser på tv bör vid det här laget veta att adjektivet är just digital och inget annat. Men så sent som denna månad har vi i en varuhuskatalog kunnat läsa om en ”digitalisk” telefon. Orsaken är förstås att ordet har förts till så att säga fel grupp. En hel del adjektiv slutar ju faktiskt på -alisk, t.ex. fysikalisk, idealisk, moralisk, medan andra slutar på -al, t.ex. central, diagonal, verbal. Några klara regler för fördelningen finns inte, och i enstaka fall förekommer båda formerna med lite varierande betydelse (t.ex. animal ’som tillhör djurvärlden; djurisk; sinnlig m.m.’ och animalisk ’från djurriket’, som i animalisk föda). Bägge grupperna är frekventa och – vilket antagligen har varit avgörande i ett fall som detta – bägge motsvaras på finska av ord på -aalinen (fysikaalinen, verbaalinen, digitaalinen).
Digital-tv
På finska (men av exemplen på webben att döma inte på något annat språk) talar man som bekant om digi-tv. Men så heter det inte på svenska. Språkvården avråder över huvud från förleden ”digi”, eftersom den inte förekommer i svenskan, och eftersom inget i dagens läge tyder på att en sådan förled är på väg att ersätta ordet digital. Det visar nyord som digitalpengar, digitalkamera, digitalinspelning, digitalisering osv. Förutom i finskan förekommer förleden ”digi” visserligen tidvis i engelska, tyska och nederländska (främst i varumärken), men alltså inte i svenskt riksspråk. Observera för övrigt också att ingen skulle hitta på att kalla motsvarande analoga apparater något på ”ana-”, t.ex. ”ana-tv”.Vi rekommenderar alltså också i första hand att man på svenska talar om digitalbox, inte ”digibox”. Men samtidigt är vi medvetna om att Digibox förekommer som produktnamn, och att det därför troligen är en kamp mot väderkvarnar att försöka motarbeta det. Det är i varje fall bättre än ”set-top-box” som det först kallades.
Sedan kan man ju fråga sig om det inte så småningom går med digital som med vissa andra benämningar på ny teknik: i och med att tekniken slår igenom behövs inte benämningen. Den dag alla tv-apparater är digitala behövs det inte längre några digitalboxar och apparaten kallas förstås tv rätt och slätt. Ingen talar ju heller i dag om ficktelefoner, eftersom alla mobiltelefoner ryms i fickan.
Mikael Reuter