Vad kan man laga?
Reuters ruta 11/4 2001
Verbet laga i dess många särfinlandssvenska betydelser hör till de klassiska finlandismer som behandlas ingående redan i Hugo Bergroths Finlandssvenska från 1917. Det som däremot inte tas upp av Bergroth är de många likheter som finns mellan den speciella finlandssvenskan användningen av laga och bruket av det motsvarande verben lave på danska och lage på norska.
I dagens rikssvenska används laga huvudsakligen bara i två betydelser: a) tillreda (varm) mat och b) reparera. Man kan alltså laga en god middag och man kan laga en trasig stol eller laga ett hål i strumpan. Ordböckerna nämner också en tredje betydelse ’ombesörja’ och i reflexiv användning ’bege sig’, med exempel som laga så att någonting sker, laga till bröllop, laga sig i ordning, laga i ordning en liten fest eller laga sig hem i tid. Enligt en svensk kollega uppfattas sådana uttryck i dag som lite föråldrade och används praktiskt taget inte längre.
Också i finlandssvenskan känns väl laga så att och laga till bröllop lite föråldrade, medan t.ex. laga sig i ordning och laga sig hem är fullt levande för en stor del av språkbrukarna.
I vardaglig (och delvis lite dialektal) finlandssvenska finns som känt ytterligare en betydelse, nämligen ’tillverka, göra’. Det är här likheten med danskan och norskan kommer in. Liksom man på vardaglig finlandssvenska kan laga en fågelholk eller laga hål i öronen kan man på danska lave en fuglekasse och lave huller i ørene. Likaså finns det direkta danska motsvarigheter till uttryck som laga sina läxor (vilket t.ex. kan innebära att man ska laga en karta), laga en hemsida och laga smörgåsar (även om de är kalla). Och går det illa för det lilla barnet kan det laga i byxorna på finlandssvenska lika väl som lave i bukserne på danska.
Det danska lave har dessutom en mer allmän betydelse av ’få till stånd, åstadkomma, utarbeta, arrangera’. Man kan t.ex. lave musik, lave statistik och lave en konference, fast sådant i allmänhet inte kan lagas på finlandssvenska. Inte heller finns det i finlandssvenskan någon direkt motsvarighet till lave ballade ’ställa till med bråk’. En betydelse i danskan som likaså saknar motsvarighet i svenskan är det allmänna ’syssla med, hålla på med’: hvad laver du?
En enbart finlandssvensk användning verkar vara laga sig + adjektiv eller prepositionsfras: laga sig fin, laga sig färdig, laga sig i fyllan, laga sig i olycka (de två sistnämnda med en viss dialektal prägel; jfr dock laga sig i ordning ovan). En förkortad variant av laga sig fin/vacker är enbart laga sig ’sminka sig’, som i sin tur har gett upphov till lagad ’sminkad, uppiffad’ ("hon var så lagad så man knappt kände igen henne"). Då är vi redan nära det danska lavet ’konstgjord, påhittad’, en betydelse som åtminstone tidigare har funnits också i finlandssvenskan (Bergroth ger exemplet ”Den historien är lagad”). En annan, äldre betydelse av lagad är för övrigt ’berusad’.
Enbart finlandssvenskt är laga eld i spisen medan laga (en) brasa har en motsvarighet i da. lave bål.
En intressant fråga är om det etymologiskt och semantiskt besläktade finska verbet laittaa och fisv. laga har påverkat varandras betydelse. Min bedömning är att en viss växelverkan säkert har förekommit genom kontakter över språkgränsen, men att den trots allt har varit av marginell betydelse för den semantiska utvecklingen av laga. Ett argument för att det inte handlar om finsk påverkan är de många likheter som finns mellan fisv. laga och da. lave.
För undvikande av alla missförstånd vill jag framhålla att den här rutan inte skall ses som ett försök att argumentera för att den vardagliga finlandssvenska användningen av laga borde accepteras i vårdat språk. När vi skriver eller talar offentligt gör vi bäst i att använda ordet i dess allmänna svenska betydelser.
Mikael Reuter