Dopning och mobbning
Reuter ruta 7/3 2001
Om dopningsskandalen förra veckan inte förde något annat gott med sig så ledde den i varje fall till att slutligt befästa det svenska ordet dopning i finlandssvenskan. Visserligen hade det använts i både sverigesvenskt och finlandssvenskt massmediespråk redan under olympiska spelen i somras, men det fick liksom inte samma genomslagskraft då.
Sedan 1950-talet har vi i svenskan haft två konkurrerande ord för det som det här handlar om, det engelska lånordet doping (inlånat redan på 1930-talet enligt Nationalencyklopedins ordbok) och det svenska dopning, ett regelrätt bildat verbalsubstantiv till verbet dopa (i sin tur en försvenskad form av eng. dope).
På det sättet kan man säga att det inte handlar om två former av samma ord utan strängt taget om två skilda ord. Det gamla lånordet är doping, och något senare har man tagit i bruk verbet dopa, till vilket man sedan bildat dopning. Språkvårdarna har i långa tider rekommenderat det mer svenska dopning, men trots att det har varit huvudform i Svenska Akademiens ordlista sedan dessa ord första gången togs in i tionde upplagan 1973 har det inte velat slå igenom i språkbruket. Inte förrän i somras, alltså – då var tiden plötsligt mogen, och massmedierna i både Sverige och Finland beslutade sig för att börja använda dopning.
Att det inte riktigt ännu hade befäst sin ställning bland vanliga språkbrukare kunde man höra i tv-intervjuerna förra veckan. Journalisterna talade om dopning, men flera av de intervjuade använde ännu lånordet doping – kanske delvis påverkade av att det används också i finskan. Och letar man på svenska webbsidor så är doping fortfarande dubbelt så vanligt som dopning.
Observera för övrigt att sammansättningar på doping inte får ett s i fogen (dopingtest) medan sammansättningar på dopning får det (dopningsmedel, dopningsprov).
En klar parallell till dopning är mobbning. Också i det fallet användes länge det direkta lånordet mobbing, men det har nu allt mer slagits ut av mobbning som är bildat till verbet mobba.
Smörjmedel
I söndagens Hbl gavs en kort beskrivning av ursprunget till det engelska dope, som jag gärna vill ta fasta på och komplettera. Substantivet dope, som är det primära, har lånats från nederländskans doop ’sås’, till doopen ’doppa, blanda’, äv. ’döpa’. Det är alltså besläktat med sv. doppa, dop och döpa.
Det engelska dope har och har haft olika betydelser, bl.a. ’sås’, ’fernissa’, ’smörjmedel’, ’tillsatsmedel’, t.o.m. ’skidvalla’. Det har alltså handlat om både ätliga vätskor och sådant som man smörjer föremål med. Att det sedan har börjat användas (till en början slangbetonat) om droger, stimulantia och dopningsmedel (ursprungligen för hästar) är inte så underligt. Ett slags smörjning handlar det ju om.
Mikael Reuter