Klarspråk

Reuters ruta 24/10 2001

”Tala klarspråk” säger vi när vi vill att någon ska säga rent ut vad saken gäller och inte linda in det hela i fördunklande omskrivningar. Men bland språkvårdare och språkexperter har ordet klarspråk i dag fått en ny innebörd: det avser ett tydligt och lättförståeligt språk i texter som är skrivna med tanke på läsarna. Framför allt talar man om klarspråk när det gäller myndighetstexter, men naturligtvis kan begreppet användas också om texter som skrivs i t.ex. företag.

I Sverige finns det en grupp av språkvårdare, språkexperter och språkligt intresserade tjänstemän som kallas Klarspråksgruppen. Den har sedan 1993 regeringens uppdrag att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna, och den har gjort det med stor framgång: det finns i dag språkvårdsansvariga på nästan alla statliga myndigheter i Sverige och myndigheternas sätt att skriva texter som riktar sig till medborgarna har förändrats en hel del under de senaste tio åren.

Också i Finland förekommer det förstås klarspråksarbete, både på finskt och på svenskt håll, men vi har inte på långt när kommit lika långt som i Sverige. Kanske bär vi på ett grundläggande tsaristiskt arv som gör det svårt att övertyga tjänstemännen att de också i tjänsteutövningen kan vara lite personliga och rikta sig mer direkt till mottagarna?

Den här språkspalten skriver jag inspirerad av en kurs på det statliga utbildningscentret HAUS med ett dussin aktiva deltagare som arbetar som informatörer, översättare och handläggare på svenska i Finland. Diskussionens vågor gick höga och förhoppningsvis följs kursen av fler liknande.

Varför klarspråk?

Utgångspunkten för Klarspråksgruppens ideologi är att begripliga texter ökar medborgarnas förtroende för myndigheterna och främjar demokratin och rättssäkerheten. Att de dessutom gör arbetet roligare och effektivare för den som skriver och på längre sikt sparar både tid och pengar gör inte saken sämre. Det är betydligt bättre om den som läser t.ex. ett brev från en myndighet förstår det med en gång än att hon eller han blir tvungen att kontakta avsändaren för att få en förklaring eller i värsta fall bara blir förbannad och slänger brevet i papperskorgen.

Vad är klarspråk?

Klarspråk handlar naturligtvis till en del om det rent språkliga uttrycket, men ännu viktigare är själva utgångspunkten för skrivandet och därmed också textens struktur. Det allra viktigaste är förstås att man gör klart för sig vem eller vilka man skriver för och varför man skriver. Sedan gäller det att verkligen skriva för läsarna, på deras villkor. Det gäller att planera innehållet, ta upp det viktigaste först (t.ex. det beslut som har betydelse för mottagaren), använda informativa rubriker, sammanfatta det viktigaste osv.

Rent språkligt sett är det oftast bättre att använda aktiva än passiva verb och uttrycka sig så konkret som möjligt, och självfallet att använda begripliga ord och förklara svåra termer om det är nödvändigt att använda dem. Om möjligt bör man sträva efter ett direkt tilltal, gärna med du om det inte är direkt olämpligt i sammanhanget. Det är inte förbjudet att vara lite personlig fast man skriver i tjänsten på myndighetens vägnar.

Mer information om klarspråk och klarspråksarbete hittar du på Klarspråksgruppens webbplats. Där finns bl.a. ett så kallat begriplighetsinstrument, dvs. ett frågeschema för kontroll av begripliga texter som kan vara nyttigt att ha som utgångspunkt när man skriver.

Mikael Reuter