Assisterad befruktning

Reuters ruta 1/4 1993

Riksdagen kommer inom en nära framtid att få ta ställning till ett lagförslag som gäller assisterad befruktning, dvs. användning av konstgjorda befruktningsmetoder för par som inte kan få barn på naturlig väg.

Vad har detta med språk att göra?

Jo, en lag som reglerar ett så nytt område aktualiserar naturligtvis alltid nya begrepp, som måste definieras och etiketteras med termer eller fasta uttryck. Lagstiftningen blir därför ofta också riktgivande för den språkliga uttryckssidan. De ord och uttryck som används i lagen sprider sig som ringar på vattnet, först till en eller flera förordningar, sedan till cirkulär, blanketter och andra myndighetstexter, till informationsbroschyrer, massmedier m.m. De som läser själva lagen är kanske inte så många, men är det fråga om en lag som reglerar ett viktigt område sprider sig lagens uttryck snabbt till de individer som berörs av frågan eller som är intresserade av den.

Varför inte konstgjord befruktning?

Assisterad befruktning är ett övergripande begrepp som i första hand omfattar inseminering och s.k. provrörsbefruktning, det senare med en medicinsk term kallat in vitro-fertilisering (IVF) eller mikrofertilisering.

En mera allmänspråklig övergripande term är konstgjord befruktning. Bl.a. Nationalencyklopedin har en hänvisning till det uppslagsordet (men den aktuella delen har ännu inte kommit ut). Att den termen inte togs in i lagstiftningen berodde på att den är missvisande: själva befruktningen av ägget sker på naturligt sätt, det är bara metoden med vilken sädescellen tillförs ägget som är konstgjord. En avgörande orsak till termvalet var naturligtvis också att uttrycket assisterad befruktning är etablerat bland fackfolk i Sverige. Att det vid första anblicken kan väcka associationer som får en lekman att dra på mun hindrar inte att det bör betraktas som det korrekta fackuttrycket.

Det motsvarande finska uttrycket är keinoalkuinen lisääntyminen. Det bygger på ett annat sätt att se på saken och utgår från ett nyskapat ord.

Befruktat ägg – inte embryo

Vad gäller de övriga termerna i lagen kan nämnas att könscell används som övergripande benämning på spermier och äggceller och att fi. alkio i detta fall motsvaras av befruktat ägg, inte embryo – i de aktuella fallen sker nämligen inplanteringen av det befruktade ägget i livmodern innan ägget har nått embryostadiet (man börjar tala om embryo först ca två veckor efter befruktningen).

Terminologin i den svenska versionen av lagen är ett resultat av fruktbart (sic!) samarbete mellan översättare, laggranskare, medicinska experter och språkvårdare i Finland och Sverige.

Mikael Reuter