Till innehållet
Sök

År 2000-arbetet

Reuters ruta 11/8 1999

Företagens data- eller IT-ansvariga har bråda tider. Det gäller att anpassa datorer och datasystem så att de fungerar också efter millennieskiftet. Praktiskt taget alla företags delårsrapporter innehåller också särskilda avsnitt om hur anpassningen har framskridit. Det kan därför ha ett visst intresse att titta på de uttryck som är aktuella i sammanhanget.

Vad år 2000-problemet handlar om vet väl alla vid det här laget, nämligen (lätt förenklat) att framför allt äldre datorer och program läser och tolkar bara de två sista siffrorna i årtalen och alltså inte kan skilja mellan åren 1900 och 2000. I dataslangen talar man också om problemet med Y2K, där Y står för år (year) och 2K för två kilo, dvs. tvåtusen. Men det uttrycket hör helt klart hemma i den interna jargongen och har ingenting att göra i vanlig svensk sakprosa.

De flesta företag har i god tid startat år 2000-arbetet eller 2000-säkringen för att i tid klara av anpassningen till (eller inför) år 2000. Det vanligaste uttrycket för detta verkar vara 2000-anpassning(en). Också 2000-beredskap talar man om ibland, men det uttrycket är klart mindre frekvent på svenska, även om det tycks vara vanligt på norska. Däremot är omskrivningen beredskap inför år 2000 nästan lika vanligt som anpassning till år 2000.

Målet för 2000-arbetet är att uppnå 2000-säkerhet – ett ytterst frekvent uttryck i dessa sammanhang – dvs. att få utrustning och system 2000-säkrade (i dataslangen Y2K-säkrade).

För företagen är det viktigt att ge tillräcklig år 2000-information för att redogöra för sin 2000-status. I fråga om vissa produkter som datorer och andra elektroniska apparater kräver tillsynsmyndigheter och kunder rentav 2000-märkning. I Sverige har regeringen tillsatt en särskild myndighet som kallas 2000-delegationen.

Slutligen några ord om 2000. Det kan ju utläsas både tvåtusen och tjugohundra, eftersom året inleder både tvåtusentalet (årtusendet) och tjugohundratalet (århundradet). Orsaken till att man så ofta skriver och säger år 2000 och inte bara 2000 är säkert att det ännu känns ovant. Pröva själv: det låter konstigt att säga hon fyller femtio tvåtusen/tjugohundra jämfört med hon fyller femtio nittonhundranittionio. Annars är det ju vanligt att man på svenska skriver och säger bara t.ex. 1999 (man jämför t.ex. första halvåret 1999 med motsvarande period 1998). I finskan däremot är det praktiskt taget obligatoriskt att använda vuonna före årtalet.

Mikael Reuter