Det är läge

Reuters ruta 24/2 1999

Eftersom inga brännande aktuella språkfrågor har anmält sig kan det vara läge att ta upp just uttrycket det är läge (att ...). Det är en frågeställare som undrar om det är ett nytt modeuttryck (i sverigesvenskan) och om det fullt acceptabelt att säga så – borde det inte heta det är dags?

Att en fråga som den här ställs visar på två saker: för det första att uttrycket förekommer så ofta att man har börjat lägga märke till det, och för det andra att det känns i någon mån främmande eller i varje fall nytt för frågeställaren.

Nu kan vi genast konstatera att uttryck av typen ”det är läge att ...” och ”det är läge för ...” är mycket frekventa i dagens svenska, åtminstone i sverigesvenskan. Det verkar också som om det enkla ”det är läge” (i motsats till mer preciserande uttryck som ”det är rätt läge”, ”det är ett gynnsamt läge”) hade blivit riktigt allmänt först under se senaste tio till tjugo åren. Över huvud har kanske ordet läge fått en större spridning – tänk t.ex. på den vanliga hälsningsfrasen ”hur är läget?”.

Att det här uttrycket har blivit så vanligt är inte svårt att förstå. Det är kort och ganska klart, och fyller uppenbart en funktion. Det är ju inte bara fråga om en tidsaspekt som i ”det är dags”, utan det handlar om att läget just nu är sådant att det kan vara klokt eller lämpligt att göra en viss sak. Typiska exempel hittar man t.ex. i börsöversikter: ”De flesta aktier sjunker idag, men inte alla aktier förtjänar ett sådant kursfall och det kan vara läge att kortsiktigt fyndköpa.” Eller för att ta den korta varianten: ”Köpläge!” Men vi hittar uttrycket också i många andra sammanhang. En musikproducent meddelar t.ex. att ”Det är inte läge att skicka oss några demotejp just nu.”

Ytterligare ett exempel, hämtat från Jan Guillou: ”Det finns ingen journalistmakt. Makten finns där stålarna finns, inte hos journalisterna. Därför är det läge att bromsa upp lite, besinna sig och försöka förstå vad vi faktiskt har fått vara med om sen Göran Persson tog makten från Mona Sahlin.”

Intressant nog finns det ingen direkt motsvarighet till det korta svenska läge i danskan och norskan, och följaktligen inte heller någon parallell till ”det är läge”. Går vi ett steg längre bort, till isländskan, så finner vi däremot en motsvarande konstruktion som har funnits länge i språket: Nú er lag at ...

Om det är så att det här nya uttrycket har känts främmande i finlandssvenskan så är det definitivt läge att ta det till sig och börja använda det.

Mikael Reuter