Fälla tårar, bomber och löv

Reuter ruta 25/8 1999

Vem kan skiljas från vännen sin utan att fälla tårar? Så sjunger vi i visan, men i dag finns det många andra skäl till att fälla tårar, bl.a. alla de bomber som fälls över både skyldiga och oskyldiga i oroliga delar av världen. Mindre tragiskt men lite vemodigt är det att många träd redan börjar fälla sina löv som ett tecken på att hösten är i antågande.

Tårar, bomber och löv kan alltså fällas också i dagens rikssvenska. Däremot kunde Hugo Bergroth redan för snart hundra år sedan konstatera att vårt sätt att använda fälla i finlandssvenskan i vissa avseenden var föråldrat i allmänt svenskt språkbruk.

Framför allt är det i betydelsen ’låta något falla till marken (eller golvet)’ som fälla nästan bara används i finlandssvenskan. Meningar som ”Han fällde glaset i golvet så det gick i tusen bitar”, ”Hon fällde en sten i brunnen så det sa plupp” är fortfarande vanliga i finlandssvenskt språkbruk. I rikssvenskan skulle man i det förra fallet (där det är fråga om något oavsiktligt, något som sker av misstag) snarast säga ”han tappade glaset i golvet”, medan man i det senare fallet (där handlingen är avsiktlig) skulle säga ”Hon släppte (eller kastade) en sten i brunnen”.

Ett av de få undantagen där rikssvenskan fortfarande använder fälla i betydelsen ’låta falla (till marken)’ är just fälla bomber. I viss mån besläktad är ju också den användning som vi har i fälla löv (om träd) och fälla hår, fälla tänder (om människor och djur), det som i Svenska Akademiens stora ordbok definieras som ”från sig avskilja o. släppa (ngn del); i sht om en levande varelses periodiska avstötande av delar som ersätts med nya”.

Fullt gångbart i dagens svenska är fälla i betydelsen ’slå omkull, slå till marken, få att falla omkull. Det kan gälla både levande varelser och döda ting: man kan fälla en motspelare i t.ex. fotboll eller ishockey, man kan fälla ett träd, man kan fälla käglorna i bowling och man kan fälla ryggstödet till baksätet på en bil.

En specialbetydelse av det sistnämnda fälla är att nedlägga vid jakt: ”Med ett enda välriktat skott fällde han den stora älgtjuren”.

I konkret bemärkelse kan man vidare t.ex. fälla ner persiennerna, fälla ut en banderoll m.m.

Ser man till tidningstexter av i dag så är förmodligen de flesta fallen av fälla sådana där ordet används i överförd bemärkelse. Än handlar det om en regering eller en politisk ledare som har blivit fälld, än om någon som har blivit fälld för ett eller annat brott. Och slutligen har vi ju uttryck som fälla ett avgörande, fälla en dom, fälla ett klokt ord, fälla ett omdöme om någon osv.

Alla de här användningarna är alltså allmänt svenska, bortsett från typen fälla en bok i golvet och fälla en sockerbit i kaffekoppen, som numera används bara i Finland och som vi därför kan ha skäl att undvika i mer formell sakprosa, i synnerhet om vi vänder oss till en bredare läsarkrets som också omfattar läsare i Sverige.

Mikael Reuter