Fler tillfällen
Reuters ruta 17/9 2003
För en vecka sedan skrev jag om användningen av ordet informationstillfälle i sverigesvenskt respektive finlandssvenskt språkbruk. Jag lovade också återkomma till andra ord på -tillfälle: ”Kanske pågår det en betydelseutvidgning så att tillfälle som slutled i sammansättningar i vissa fall börjar få betydelsen ’möte, sammankomst’ liksom det finska tilaisuus?”
Även om jag samtidigt konstaterade att vi inte är där ännu, måste jag efter studier på webben medge att olika ”tillfällen” i en nästan finlandssvensk betydelse (jfr fi. tilaisuus) verkar ha ökat kraftigt. Eller är det bara det att webben ger oss möjlighet att hitta sådant som inte tidigare synts i allmänt tillgängliga texter?
En sökning på webben ger ca 35 000 belägg på olika former av kurstillfälle, över 4 000 på utbildningstillfälle, 550 på mötestillfälle och 250 på diskussionstillfälle. Av de ”förbjudna” finlandssvenska orden på -tillfälle är det bara det mest förbjudna, dvs. ”skolningstillfälle”, som man inte hittar på några sverigesvenska webbsidor, och det beror ju på förleden ”skolning”.
Samtidigt är det intressant att se att den svenska språkbanken, med tidningsmaterial från åren 1995–1998, innehåller bara två exempel på de här orden: ”Det är ju ett lämpligt diskussionstillfälle när alla parter är samlade” och ”Undervisningen ska ske i seminarieform --- under totalt nio dagar fördelade på tre olika kurstillfällen, med start 7 oktober”.
Båda exemplen är typiska för det som karakteriserar orden på -tillfälle också i de belägg man hittar på webben. I det första fallet handlar det ju uppenbart om ett tillfälle till diskussion, alltså en möjlighet att diskutera. Det andra fallet exemplifierar att ”tillfällen” av det här slaget ofta är sammankomster som på något sätt bildar en serie. Det handlar alltså om tre kurstillfällen som vart och ett omfattar tre dagar.
Just kurstillfälle, liksom tentamenstillfälle, är för övrigt ord som inte heller tidigare har betraktats som finlandismer. Men både utbildningstillfälle, diskussionstillfälle och mötestillfälle har betecknats som olämpliga finlandismer som bör ersättas med ord som kurs eller utbildningsdag, diskussion, möte, sammankomst eller sammanträde.
Det rådet gäller faktiskt fortfarande, om det är det man menar. En vanlig kurs eller föreläsning kallas inte ”utbildningstillfälle”, utan det ordet bör användas främst bara när det är fråga om en serie av sammankomster med tillfälle till utbildning: ”Föreningen har bjudit in föreläsare till nio utbildningstillfällen under våren och hösten”, ”Denna kurs kan ha maximalt 10 deltagare per utbildningstillfälle”, ”Det första av två utbildningstillfällen som arbetsplatsombuden deltar i”, ”För att vidga deltagarnas medvetenhet genomförs studiebesök på arbetsplatser vid varje utbildningstillfälle”, ”arbetsuppgifter till nästa utbildningstillfälle” osv.
Detsamma gäller förstås mötestillfällen och diskussionstillfällen: ”Fyra mötestillfällen ingår i kursen, och dessa är utsträckta så att det hinner gå minst en vecka mellan gångerna. Varje mötestillfälle varar en förmiddag, men mellan mötestillfällena förväntas kursdeltagarna förbereda sig grundligt, så att diskussionerna i seminarierummet blir så givande som möjligt.”
Det är alltså uppenbart att vi måste revidera vår uppfattning om ord på tillfälle. Vi kan inte utan nyansering stämpla dem som finlandismer. Men fritt fram är det inte: de sverigesvenska tillfällena är inte identiska med finskans tilaisuus och de finlandssvenska tillfällen som inspirerats av det.
Mikael Reuter