SAL och sars – en fars?

Reuters ruta 23/4 2003

När nyheten om den nya livsfarliga lunginflammationsliknande sjukdom som på engelska kallas Severe Acute Respiratory Syndrome spred sig, valde hälsovårdsmyndigheterna i Sverige att ge den det svenska namnet ”svår akut luftvägsinfektion”. Samtidigt stannade man för att använda en förkortning enligt det svenska namnet, alltså SAL. Sjukdomen kallades i medierna också svår akut lunginfektion och svår akut lunginflammation. Alla svenska medier gick in för att tala om SAL, senare oftast skrivet sal med små bokstäver. Det var därför självklart att vi skulle följa samma rekommendation i de svenska medierna i Finland. Att man på finska använde den engelska förkortningen SARS (eller sars) var inget argument för att vi skulle göra det på svenska.

Så, för en vecka sedan, kom det nya besked från Sverige: ”Den svenska beteckningen sal för den nya asiatiska lunginflammationen kommer att försvinna. Liksom i den övriga världen ska sjukdomen också i Sverige kallas sars, som står för svår akut respiratorisk sjukdom. --- Beslutet om namnändring kommer från Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och landets smittskyddsläkare.”

Det som hände var alltså att hälsovårdsmyndigheterna och den medicinska expertisen i Sverige bestämde sig för att det var mer praktiskt att använda den internationellt gångbara förkortningen, i och med att förkortningen mer och mer kom att användas som det allmänna namnet på sjukdomen. Att det gick att ge sjukdomen ett svenskt namn som svarade mot förkortningen underlättade förstås övergången. – Ett närliggande exempel är för övrigt aids. Det är knappast längre någon som tänker på att det är en förkortning av aquired immunodeficiency syndrome.

Dessutom kan man säga att sars är bättre än sal på det viset att man undviker risken för sammanblandning med det vanliga svenska ordet sal. Den risken är väl inte så stor, men onekligen finns det en tvetydighet i rubriken ”Finländare dog i sal i Peking”. Visserligen finns det också ett tidigare ord sars med betydelsen ’ett lätt, blankt sidenliknande tyg’, men det är så ovanligt att det inte spelar någon roll i det här sammanhanget.

”Språkvårdarna hopar och ror: först sars, sedan sal och nu sars igen”. Så inledde redaktören ett inslag i radion där också jag hade äran att medverka. Till det kan sägas att det inte är några språkvårdare utan den medicinska expertisen i Sverige som har gett sjukdomen dess svenska namn, och att namnet svår akut luftvägsinfektion, med förkortningen SAL, som sagt togs i bruk så fort man började tala om sjukdomen på svenska. Det var alltså först sal, men nu sars.

Språkvårdarna, både i Finland och i Sverige, har varit helt konsekventa. Vi rekommenderar att medierna använder den vedertagna svenska benämningen på sjukdomen. Att medicinsk expertis och hälsovårdsmyndigheter först gick in för ett namn och senare ändrade sig är knappast unikt i medicinsk terminologi. I vilket fall som helst är det klart att vi nu ska använda den nya fastslagna benämningen svår akut respiratorisk sjukdom, förkortat sars. Om sjukdomen låter tala om sig också i framtiden kan vi räkna med att förkortningen på sikt helt ersätter det längre namnet, precis som i fallet aids.

Mikael Reuter