Hushåll och ekonomi
Reuters ruta 14/5 2003
En läsare undrar om det handlar om felöversättning från finskan när man i vissa fall använder ekonomi eller sammansättningar på ekonomi där man skulle vänta sig hushåll, t.ex. skolämnet ”huslig ekonomi” och titeln ”ekonomiföreståndare”. Är ”huslig ekonomi” en översättning av fi. ”kotitalous”? I Sverige talar man ju i motsvarande fall om ”hemkunskap”. Och hur är det med sammansättningar på ”ekonomie-”? De verkar vara enbart finlandssvenska – är det fråga om någon konstig hyperkorrekt form?
Det låter onekligen bestickande att det kunde vara resultatet av en oreflekterad översättning när man i Finland talar om huslig ekonomi. Men i den mån det handlar om översättning är det snarare så att den har gått i motsatt riktning. Jag vågar inte säga exakt när man i de svenska skolorna gick över från huslig ekonomi till hemkunskap, men det var inte tidigare än under senare hälften av 1900-talet. I början av 1900-talet fanns det rentav en fackskola för huslig ekonomi i Uppsala. Svenska Akademiens stora ordbok (det aktuella bandet tryckt 1920) definierar huslig ekonomi så här: ”lära(n) om skötseln o. vården av ett hem, särsk. med avs. på valet av födoämnena o. beredandet av födan”. Huslig ekonomi kan med andra ord ses som en ålderdomlighet i finlandssvenskan, men inte som en fennicism.
Ordet ekonomi har alltså inte bara med penninghantering och finanser och sparsamhet att göra. Inte minst tidigare omfattade det också sådana betydelsenyanser som vi kanske i dag snarast skulle hänföra till hushåll eller hushållning. Den betydelsen är fullt levande också i Sverige bl.a. i sammansättningar som ekonomiföreståndare ’chef för storhushåll’, ekonomibiträde ’person som arbetar i storkök’ och ekonomipersonal ’personal i storkök samt städare’. En ekonomiföreståndare sysslar med helt andra saker än en ekonomichef, som närmast är ansvarig för ett företags hantering av pengar och andra materiella värden.
En delvis likartad betydelse av ekonomi har vi i ekonomibyggnad, enligt Svensk ordbok en ”byggnad för drifts- eller arbetsändamål (särsk. inom lantbruket, t.ex. stall, ladugård och maskinhall)” – alltså i motsats till boningshus.
Tidigare användes för övrigt hushåll och hushållning i sådana sammanhang där man i dag skulle tala om ekonomi. T.ex. de äldre orden folkhushållet och folkhushållningen motsvaras närmast av samhällsekonomin. I dag avser hushållning snarast det att man hushållar med resurserna. Vi kan jämföra energihushållning med energiekonomi: det förra handlar t.ex. om att sänka innetemperaturen och förbättra isoleringen, medan det senare avser den del av samhällsekonomin som har att göra med energitillförsel och energianvändning.
Vad gäller sammansättningar på ekonomie- kan jag konstatera att det är fråga om en gammal och tydligen seglivad finlandism. Alla belägg i SAOB (delvis från 1800-talet) är från Finland, och ord som ekonomiebyggnad och ekonomieföreståndare nämns som finlandismer av Hugo Bergroth i Finlandssvenska (1917).
Mikael Reuter