Flera härad, härader eller häraden?

Reuters ruta 2/10 2003

Ordet och begreppet härad för ett mindre rätts- och förvaltningsområde inom ett landskap går tillbaka åtminstone till 1300-talet i Götaland och Svealand. I dagens Sverige har häradsindelningen ersatts av andra administrativa indelningar, men i Finland är den fortfarande aktuell, och länen indelas i – ja vad då?

Slår man upp i en ordbok får man veta att (ett) härad i obestämd form pluralis kan ha formen härad, härader eller häraden, i bestämd form häraderna eller häradena.

I artikeln härad använder Nationalencyklopedin pluralformen häraden, i bestämd form häradena: ”I Svealand kom de tidigare hundarena att benämnas häraden”, ”Genom --- häradsrätternas avskaffande 1971 förlorade emellertid häradena sin forna betydelse”.

Men i det allmänna språkbruket verkar pluralformen häraden vara sparsamt företrädd. Bland beläggen på webben är formen härader mer än tio gånger så vanlig som häraden, och den oböjda formen härad i pluralis verkar vara minst lika vanlig som härader. I bestämd form är häraderna emellertid nästan dubbelt så vanlig som häradena.

I finländsk lagstiftning har man av tradition talat om ett härad, flera härad, de här häradena. T.ex. i lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen av år 1992 sägs att länen ”indelas i härad med iakttagande av kommungränserna” och att ”om häradenas fristående ämbetsverk stadgas särskilt”.

Finns det någon anledning att ompröva den praxisen på grund av språkbruket i Sverige? Borde vi gå in för den bestämda pluralformen häraderna eftersom den är den vanligaste i Sverige?

Här kan vi för det första slå fast att den bestämda formen häraderna förutsätter den obestämda pluralformen härader. På samma sätt är det klart att den obestämda formen häraden motsvaras av den bestämda formen häradena (jämför områden – områdena).

Formen härad skulle enligt huvudregeln för böjning av neutrer ge den bestämda formen (de här) *häraden (jfr bord – borden), men den formen nämns ju inte i ordböckerna. Och faktum är att vi här har ett annat, relativt sällsynt böjningsmönster, detsamma som i huvud (ett huvud, flera huvud eller huvuden, de här huvudena). I och med att huvuden och häraden kan fungera som obestämd form pluralis används de inte som bestämd form. Både härad och häraden motsvaras därför av den bestämda formen häradena, liksom huvudena är bestämd form av både pl. huvud och huvuden.

I och med att härad i Sverige verkar vara minst lika frekvent som härader i pluralis, och häraderna inte kan vara bestämd form av härad, finns det inte några skäl för oss att i lagstiftningen frångå det böjningsmönster som man traditionellt har följt i Finland: ett härad, flera härad, de här häradena.

Mikael Reuter