Henna Leskelä och Sari Maamies sitter vid skrivbordet och tittar på datorskärmen.

Kielikello nominerad till Årets vetenskapliga tidskrift

”En tidskrift som når en bred läsekrets med ett starkt folkbildande anslag.”

Nyheter 11.9.2026

två personer på en båt i ett hav med isberg i bakgrunden

Grönland gör viktig premiär som nätverksordförande

Starka språk, demokratisk språkpolitik och omsorg om minoriteter i fokus för Nätverket för språknämnderna i Norden (NSN).

Nyheter 7.9.2026

Fira och vårda vårt Östersjön

Är Östersjön en eller ett? Genus för egennamn styrs både av konvention och känsla.

Nyheter 27.8.2026

Djurkuriosa för hängmattan

Hellre snälla barn än snella ormar

Vad har en omtänksam person, en slug förrädare och ett snabbt tåg gemensamt?

Bloggar 22.5.2023 Bianca Ortiz Holmberg

Mitt språk, mina vingar

Om de bara nästan glömda orden, det första språket dialekten och kroppens förmåga att minnas.

Bloggar 3.2.2023 May Wikström

Hästen syns i våra ortnamn

I det svenska ortnamnsförrådet i Finland finns fler än tusen namn som på ett eller annat sätt har koppling till hästar.

Bloggar 15.10.2021 Maria Vidberg

Vargen – elakheten, grymheten och girigheten själv

Vargen har spridit skräck i Norden i hundratals år, och i språket syns spåren av rädslan och hatet som vargen har framkallat genom tiderna.

Bloggar 22.6.2021 Bianca Ortiz Holmberg

Beundrad björn bär bredd av benämningar

En lovsång till björnen, omgärdad av symbolik och begåvad med många smeknamn.

Bloggar 10.9.2020 Elina Sjölinder

Hevosvaunut Meilahdessa 1890-luvulla. Kuva: Helsingin kaupunginmuseo. CC BY 4.0.

Hästen är stor i språket

Hästen är ett stort djur både fysiskt och språkligt. När hästen förekommer i språkliga uttryck är det ofta fråga om stor styrka, stora mängder eller stor intensitet.

Bloggar 14.11.2019 Bianca Holmberg

Mockarutor, kärleksmums eller kanske Irmas kakor?

Den bruna kakan med kokos eller nonpareller på har väldigt många olika namn, både i Finland och Sverige. Drygt 600 personer svarade på vårt upprop via sociala medier. Två benämningar toppar tydligt listan.

Hela artikeln i Språkbruk

Klassiska språkspalter

Under många år besvarade språkvetarna Mikael Reuter och Carl-Eric Thors läsarfrågor i olika dagstidningar. Carl-Eric Thors (1920–1986) språkspalter i Vasabladet och Hufvudstadsbladet har ursprungligen skannats in som pdf-dokument och omvandlats med optisk teckenläsning. Mikael Reuters (1943–) så kallade rutor i Hufvudstadsbladet blev något av en språklig institution för en bred allmänhet. Deras språkspalter utgör ett stycke finlandssvensk språkvårds- och mediehistoria. Sammanlagt speglar den svenskans och samhällets förändringar från år 1966 till år 2013.

Månadens ord