Vad får man säga utan att kränka någon?
Hur är det nu med ordet handikappad − får man använda det? Borde vi numera tala om tjänstepersoner i stället för tjänstemän? Hur ska vi uttrycka oss för att visa att vi är genusmedvetna?
Hur är det nu med ordet handikappad − får man använda det? Borde vi numera tala om tjänstepersoner i stället för tjänstemän? Hur ska vi uttrycka oss för att visa att vi är genusmedvetna?
Har ni någonsin funderat på varför det som på svenska heter vispgrädde kan heta både kuohukerma och vispikerma på finska?
All samhällsutveckling ger någon form av avtryck i språket. Tänk bara på hur till exempel datorspråket och ekonomispråket har påverkat vårt språkbruk.
Ibland stöter vi på ordformer som vi studsar till inför. Går det verkligen att använda formen slått av verbet slå? Kan man alltså säga Hade hon slått hunden?
För en tid sedan var det stor uppståndelse kring pronomenet hen. Folk hade åsikter både för och emot, och det fördes långa principiella diskussioner i tidningarnas spalter.
Nu har pronomenet hen kommit in i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Det är faktiskt en ganska stor händelse språkhistoriskt sett.
Det svenska namnet "påsk" återgår på ett hebreiskt ord och har kommit in i svenska via medeltida latin (pascha) och germanska språk.
Vårt språk innehåller en mängd idiom – fler än vi kanske i allmänhet kommer att tänka på.
I den här spalten ska jag ta upp några små språkliga element som ofta ingår i idiomatiska svenska satser men som ibland kan utelämnas. Det blir lite grammatisk analys.
Ligger wægher ginum acra. han scal wara swa breþer at twe wægnir moghu mötes a hanum.