Avlägga, fullgöra och genomgå

Reuters ruta 3/4 1987

Jag vore tacksam för en kommentar om betydelsen och användningen av ordet avlägga i samband med studieprestationer. Enligt Östergrens ordbok kan det betyda bl.a. ’fullgöra, prestera, göra ifrån sig’. Det verkar i varje fall som om det normalt måste kombineras med ”examen” om det avses studieprestationer. Men i universitetsbyråkratin möter man allt oftare ”avlägga en studievecka”, ”avlägga en kurs” osv. I en blankett ombads de inträdessökande förteckna ”avlagda studier”. Är dessa ordkombinationer oantastliga ur högsvensk synvinkel, eller gäller det ett alltför okritiskt översättande av ”suorittaa”?
F.D., Åbo

”Avlagda studier” för nog lätt tankarna till avlagda kläder. I det fallet är det alltså inte lämpligt att använda avlägga; snarare skulle man tala om slutförda eller genomförda studier eller helt enkelt tidigare studier.

I samband med studieprestationer har finskans ”suorittaa” i stort sett betydelsen ’slutföra med godkänt betyg’. Något heltäckande ord för samma betydelse finns inte i svenskan, och det är ganska förståeligt att man därför lätt tar till exempelvis ”avlägga” också i sådana fall där det inte passar så bra.

De alternativ som i första hand finns i svenskan är fullgöra, slutföra, genomgå, genomföra och, i vissa fall, ta och tentera.

I den aktuella betydelsen används avlägga mycket riktigt främst i samband med examen och prov. I Finland har man också av tradition använt avlägga i samband med akademiska vitsord (t.ex. ”hon har avlagt laudatur i nordiska språk”). Någon motsvarande användning förekommer emellertid inte i Sverige; där är det normala att man talar om att ”ta betyg” (fastän indelningen i ett, två och tre betyg inte längre förekommer i studierna) och t.ex. ”ta 20 poäng i nordiska språk”.

Sedan kan man naturligtvis avlägga en massa annat, t.ex. ett besök, en visit, en bekännelse, en ed, ett löfte, ett vittnesmål, en rapport och räkenskap. Men i fråga om studieprestationer måste objektet vara examen, prov eller motsvarande.

Också fullgöra tenderar att användas lite för lättvindigt som översättning av finskans ”suorittaa”. I Sverige använder man det ordet främst bara i samband med uppgifter, åligganden, plikter och skyldigheter. Det går alltså bra att tala om att man har fullgjort sin läroplikt, men inte så gärna att man har ”fullgjort sina studier” och än mindre att man har ”fullgjort gymnasiet”.

De ord som tycks vara vanligast i Sverige när det gäller kurser, studier och motsvarande studieprestationer är genomgå och slutföra. Men det finns också andra varianter. I en broschyr om högskolestudier i Sverige har jag funnit t.ex. följande fraser:

”... genomgått minst tvåårig utbildning i gymnasieskolan”, ”intyg över genomgångna kurser” (i den finska översättningen ”todistus suorittamistasi kursseista”), ”genomgå en del av sin utbildning” (”suorittaa osan opinnoistaan”), ”kunskaper som motsvarar slutförd lärokurs om minst två årskurser”, ”tentera en kurs”, ”efter avslutad och godkänd utbildningslinje”.

I avtalet om nordisk tentamensgiltighet talas det om ”studerande, som undergått godkända tentamensprov eller andra motsvarande prestationer i mer än ett nordiskt land” (på finska ”joka on ... suorittanut hyväksyttyjä tenttejä tai jolla on muita vastaavia suorituksia”).

Slutsatsen blir alltså att det inte kan anses oantastligt ur högsvensk synvinkel att använda uttryck som ”avlägga en studievecka”, ”avlägga en kurs”, ”avlagda studier”. I fråga om kurser och studier är problemet lättlöst: vi kan tala om att genomgå eller slutföra, i vissa fall även tentera (i synnerhet om en kurs).

Lite besvärligare är det med studievecka, som ju inte är en tidsperiod utan ett ungefärligt mått på studiernas omfång (ungefär motsvarande poäng i Sverige). Man kan ju inte gärna ”ta tio studieveckor” så som man ”tar tio poäng” i Sverige.

Närmast är jag böjd att rekommendera antingen genomföra eller slutföra: ”Han genomförde tolv studieveckor den första terminen”, ”för att få studiebidrag måste man ha slutfört minst x studieveckor per läsår”. Även genomgå bör vara möjligt också i fråga om studieveckor.

Mikael Reuter