Till innehållet
Sök

Remont

Reuters ruta 23/10 1987

Jag har många gånger undrat varifrån orden remont och remontera kan härstamma. Det handlar ju om att reparera. Är det från finskan eller månne dialekt? Jag har hört det sedan jag var barn, men förstod inte då att det var något fel på det. Man hör och ser fortfarande detta "remont".
Undrande Sibbovarg årgång 28

I allmänsvenskt språkbruk används ordet remont inte i betydelsen 'reparation, renovering, upprustning', och inte heller remontera med motsvarande innebörd. Att de är relativt vanliga och allmänt kända i finlandssvenskan beror ursprungligen på inflytande från betydelsen av motsvarande ord i ryskan. Men huvudorsaken till att orden lever kvar i finlandssvenskan är nog att också finskan har lånat in dem från ryskan.

Både remont och remontera finns emellertid som ord också i rikssvenskan, men de är relativt ovanliga där och betyder andra saker än i finlandssvenskan.

Det svenska verbet remontera är ett lån från franskan, där remonter betyder 'åter gå eller stiga upp, åter sätta upp, blomma på nytt, förse med nya hästar, åter förse med utrustning, åter iståndsätta m.m.' (av re- 'åter' och monter 'stiga uppför, bestiga, sätta upp, montera, utrusta m.m.').

I dagens svenska är remontera huvudsakligen en botanisk term: det betyder 'blomma två gånger om året' eller 'blomma om'. Men det kan också - närmast i militärhistoriska sammanhang - användas i betydelsen 'förse med nya hästar', t.ex. "remontera kavalleriet".

Tidigare har också andra användningar av verbet förekommit i svenskan, enligt mönster av franskan. Närmast var det då fråga om en grundbetydelse 'åter förse med nödig utrustning, åter montera'. I Dalins ordbok från 1850-talet nämns specialbetydelserna 'uppstränga (ett instrument)' och 'omstocka (ett gevär)'.

Remont i sin tur har tidigare kunnat användas i den mera allmänna betydelsen 'ny utrustning' eller egentligen 'handlingen att förse någon eller något med ny utrustning'. Sedan 1700-talet har det emellertid använts praktiskt taget bara om anskaffning av nya hästar för kavalleri o.dyl., och i någorlunda modern tid bara rent konkret i betydelsen 'ung (rid)häst som anskaffats för krigsmaktens behov och som ännu inte fått sin dressyr avslutad'.

Samma betydelse 'ej färdigdresserad unghäst för kavalleriet' har också franskans remonte och engelskans remount. Åtminstone i engelskan kan betydelsen också vara allmänt 'en häst som ersätter en annan som inte längre kan användas (på grund av trötthet, skada, ålder el.dyl.)'. Förmodligen kan betydelsen ursprungligen härledas ur det franska verbet remonter (eng. remount) i betydelsen 'åter bestiga' - alltså en häst som gör det möjligt att åter sätta sig i sadeln.

Utgående från innebörden av franskans remonter är det inte så svårt att förstå den betydelse som via ryskan har kommit in i finskan och finlandssvenskan. Från 'åter förse med utrustning, åter iståndsätta' är steget inte långt till 'reparera, renovera, upprusta'. Så har verbet remontera - och på motsvarande sätt substantivet remont - använts i Finland åtminstone sedan slutet av 1800-talet.

Medan remontti i finskan kan anses vara helt accepterat om än vardagligt, har de finlandssvenska remont och remontera i den aktuella betydelsen aldrig riktigt godtagits av språkvården. Visserligen får vi finna oss i att de används i klart informella sammanhang. De tas också upp i SAOL med beteckningen finl. Men i seriösa texter och t.ex. sakliga annonser hör de inte hemma.

Till saken hör att vi har utmärkta synonymer till "remontera" (och på motsvarande sätt till "remont"), bl.a. reparera, renovera, rusta upp, restaurera, sanera och bygga om allt efter den betydelse vi vill lägga in i ordet.

Här vill jag gärna passa på och dra en lans för bygga om och ombyggnad som är de i Sverige använda motsvarigheterna till fi. perusparantaa och perusparannus. De som rörde sig på Salutorget i Helsingfors för ett par år sedan kommer kanske ihåg skylten "SVERIGES AMBASSAD BYGGER OM".

Det ord "grundförbättring" som förekommer bl.a. i vår lagstiftning missförstås nästan säkert i Sverige och det övriga Norden - man tror att det avser förbättring av marken eller husgrunden.

Mikael Reuter