Översättningslån

Reuters ruta 11/12 1987

Det tycks förekomma allt oftare att sammansatta ord i svenskan får sin ena del utbytt mot en annan under inflytande av ett motsvarande finskt ord. Hur skall vi ställa oss till ord som lopptorg, skidhiss, vattentak och jackdräkt? Förstår man dem alls i Sverige?
Bekymrad översättare

Det är naturligtvis inte lätt att säga med säkerhet om man förstår de här orden i Sverige; till stor del är det väl fråga om i vilka sammanhang de förekommer. Men gemensamt för dem tycker jag är att de inte är sådana omistliga finlandismer som vi har anledning att slå vakt om. De allmänsvenska motsvarigheterna är minst lika gångbara i Finland, så vi har all anledning at hålla oss till dem.

Att det genuina svenska ordet är loppmarknad och inte ”lopptorg” (fi. kirpputori) tycker väl också vi finlandssvenskar om vi lite tänker efter. Bortsett från att loppmarknad är det traditionella ordet för företeelsen i fråga är det också logiskt riktigare: det är ju vanligen fråga om en marknad som ingalunda behöver ha formen av ett torg.

Ordet hiss används i svenskan praktiskt taget bara om anordningar som rör sig rakt uppåt och nedåt. Bortsett från traditionella person- och varuhissar har vi t.ex. bakgavelhissar på vissa typer av lastbilar.

En lyftanordning som transporterar folk eller varor snett uppåt kallas vanligen lift eller, i vissa sammanhang, transportör. Liftar är vanligen relativt enkla anordningar, som t.ex. just skidliftar. Så här i början av slalomsäsongen kan vi därför försöka vänja oss att tala om liften och inte ”hissen” när vi skall ta oss upp i backen, trots att man på finska säger hissi.

”Vattentak” är en redan länge uppmärksammad finlandism eller fennicism för det som på svenska heter yttertak. Det är som så ofta annars fråga om två olika sätt att se på verkligheten. Finskans vesikatto utgår från att det är det tak som skyddar huset mot vatten, medan yttertak anger att det är det yttre taket (i motsats till mellantak och innertak). 

Ett översättningslån är också ”jackdräkt” (fi. jakkupuku). En sådan kombination av jacka och kjol kallas vanligen helt enkelt bara dräkt på svenska – trots att ordet dräkt ju också har en mera allmän betydelse. Har man behov av att precisera kan man naturligtvis tala om jacka och kjol. Är dräkten av lite stadigare tyg kallas den promenaddräkt, men för det finns ju också det finska kävelypuku.

Ett aktuellt ord som frågaren inte nämnde är kasinoekonomi. Det är så vitt jag vet okänt i Sverige, där man i stället talar om klippekonomi – ett ord som associerar till snabba klipp och kanske också kupongklippande i finansvalparnas värld (ni har väl för övrigt hört att finansvalparna efter den senaste börsutvecklingen har blivit rashundar ...) 

***

Man läser ofta nuförtiden om institutioner som vill presentera sig för allmänheten att de ordnar ”öppna dörrarnas dag”. Är det verkligen rätt att säga så på svenska? Heter det inte öppet hus?
Ett annat uttryck som brukar förarga mig är ”hårdvalutabostad”. Vad är det för hårdvaluta det är fråga om? Finns det något bättre sätt att översätta finskans ”kovan rahan asunto”?
G.S., Helsingfors

Det är helt riktigt att det korrekta svenska sättet att uttrycka att allmänheten är välkommen att stifta bekantskap med t.ex. en skola en någon annan institution är att säga att man har öppet hus. Det är uppenbarligen ett lån från engelskans open house, men det är inget fel på det för den sakens skull.

”Öppna dörrarnas dag” är en direkt översättning av ”avoimien ovien päivä”. I och för sig behöver ett uttryck förstås inte vara sämre om det är översatt från finskan än om det är översatt från engelskan, men i detta fall kan vi bara konstatera att öppet hus är det etablerade svenska uttrycket och ”öppna dörrarnas dag” varken är idiomatiskt eller särskilt elegant uttryckt.

Det som på finska kallas kovan rahan asunto är en bostad finansierad med pengar upplånade på den fria marknaden (i motsats till samhällsunderstödda lån av typ ARAVA). Här är det inte frågan om någon hårdvaluta i betydelsen ’internationellt gångbar valuta’ eller någon närliggande överförd betydelse, utan det som avses kunde bäst återges med fritt finansierad bostad.

Mikael Reuter